Cinemateket
Man och kvinna vid matdisk
Chungking Express (1994)

Cinemateket hösten 2024: Tid

Film gestaltar tid genom tid. Tiden har komprimerats, expanderats och vänts på, parallella händelser har klippts ihop och rollfigurer har kämpat mot klockan. Men har vi tid för tid när allt ska påskyndas och effektiviseras? Under hösten 2024 beger sig Cinemateket ut på spaning efter den tid som flyr.

Byt sida

Höstens tematiska program om film och tid består av retrospektiva serier med Robert Bressons, Christopher Nolans, Lucrecia Martels och Jan Lindqvists filmer, samt en serie med japansk animation. Därtill visas 58 ytterligare tidsfilmer. Den totala speltiden på temats program är 11 341 minuter (motsvarande strax över 189 timmar, en dryg vecka), genom vilka filmens förhållanden till tiden kartläggs och utforskas. 

Enligt en undersökning av The Economist har filmer blivit 30% längre sedan 1930-talet. Hur det förhåller sig till faktumet att vår tid ofta beskrivs som mer hektisk än tidigare – så pass hektisk att strömningstjänster erbjuder oss att konsumera deras sortiment i dubbel visningshastighet – förblir en gåta. Har vi ens tid för film längre? Har vi ens tid för tid? 

Att de flesta filmer ändå består av något slags reduktion av tid är kanske till föga tröst för den jäktade. På filmskolor tutas studenter i att alla transportsträckor måste bort, trots att Monte Hellman med sin Fortare än döden (1971) gjorde stor filmkonst av dem. Nåväl, även den filmen reducerar tid, på ett liknande sätt som Alberto Cavalcanti som med sin Rien que les heures (1926) pressade samman ett dygn i Paris till 45 minuter. George Pal gick längre med sin H.G. Wells-filmatisering Tidmaskinen (1960), där en tidsresa på över 800’000 år gestaltas i vacker intervallfotografering, eller time lapse-fotografering, som det även kallas. 

Med detta program bjuder Cinemateket in till en kartläggning och undersökning av den filmiska tiden. Mot tidsreduktionerna ovan kan vi ställa realtidsfilmer signerade Robert Wise, Andy Warhol och Robert Frank. Därutöver visas även Christopher Nolans uppbrutna och omskaka(n)de kronologier, korsklippningar signerade Edwin S. Porter och Gus Van Sant, Babette Mangoltes skärskådningar av historiska skikt i landskap, Robert Bressons och John Cassavetes sinsemellan extremt olikartat laddade tidsbilder, Lucrecia Martels skräckfilmsinspirerade väntan, Manga Entertainments tidsstoppande animation och Jan Lindqvists stillbildshistorieskrivning av det moderna svenska samhällets framväxt. 

Chantal Akermans Jeanne Dielman, 23 quai du Commerce, 1080 Bruxelles (1975) har en lång titel. Själva filmen är nästan oändlig i jämförelse med programmets kortaste film, Kurt Krens tre sekunder långa No film (1983). Jämte de längsta filmerna i programmet – Abel Gances Napoléon (1927), varav den senaste restaureringen klockar in på 7 timmar och 5 minuter, Ryusuke Hamaguchis Happy Hour (2015), med en speltid på 5 timmar och 17 minuter, samt Jacques Rivettes L’amour fou (1969), 4 timmar och 12 minuter – så kanske är Akermans 3 timmar och 22 minuter trots allt hanterbara. Men den statiska utdragenhet med vilken Akerman skildrar en prostituerad änkas göromål har ändå satt sina spår, vilka blivit tydliga i och med filmens senkomna renässans. Säsongen öppnas med Wong Kar-wais Chungking Express (1994) där hjärtesorg hanteras genom konsumtion av konserverad ananas med kort utgångsdatum, något som skildras vackert i Christopher Doyles bilder i vilka tiden på en och samma gång tycks gå både långsammare och snabbare än normalt. 

Utöver detta tematiska program visas en retrospektiv med Lina Wertmüllers filmer samt en tematisk serie med exempel på hur den nordiska folktrons varelser har spridit skräck i biosalongerna. Den kompletta Howard Hawks-serien som inleddes i våras fortsätter under hösten, medan en komplett Victor Sjöström-retrospektiv inleds denna höst och fortsätter till våren. Även För evighetens tillbakablickande fortsätter under hösten, med ytterligare tio visningar av filmer som aldrig tidigare har presenterats på Cinemateket. Våra yngsta besökare är välkomna tillbaka på Unga Cinematekets visningar, och så är vi glada över att presentera Filmhörnan, en serie för besökare mellan 15–19 år. 

Varmt välkomna,
Stefan Ramstedt, curator

Höstens program:

Huvudprogram: Tid 
Robert Bresson – Nuets magi
John Cassavetes – På liv och dödtid
Jan Lindqvist – Med tiden som motiv och verktyg 
Lucrecia Martel – Den vidsynta sinnligheten
Christopher Nolan – Tiden i huvudrollen
Mangafilm – Animeundrets poser och konstpauser
58 filmer om tid

Sidoprogram:
Howard Hawks – Underjordiska sällskapslekar
Victor Sjöström Stockholm – Hollywood tur och retur 
Lina Wertmüller – Hellre roligt än passande
Vargtimmarna – Folkskräck

Permanent program:
Forskning om film – Filmvetenskapens fält
Nypremiär – Äldre film får nytt liv
Rekonstruktion – Återblickar från Cinematekets historia
För evigheten – Rariteter från filmarkivet
Filmhörnan – Filmklubb för unga
Unga Cinemateket – Söndagsbio för alla barn

 

 

Skriv ut