Sverige arbetar – Bland statare, kontorsslavar och Stureplansstekare 

Den svenska arbetarrörelsens mest centrala organisation LO (Landsorganisationen) bildades 1898, bara ett år efter att den svenska filmkonsten såg dagens ljus genom inspelningen av det som brukar räknas som den första svenska filmen, Konungens af Siam landstigning vid Logårdstrappan (1897). I Sverige utvecklades arbetarrörelsen och filmen under 1900-talet sida vid sida, även om arbetarrörelsens förhållningssätt till den nya konstformen länge var kluvet. Det var först efter ljudfilmens intåg, från 1930-talet och framåt, som inställningen blev mer positiv och filmproduktionen inkorporerades som ett medel för att främja den egna saken. Under 1900-talet stod arbetarrörelsen som beställare av ett 60-tal långfilmer för biografvisning och närmare 500 kortfilmer, merparten distribuerade i 16 mm-format, till föreningar och skolor runt om i landet - utbildningsfilmer och dokumentärer som skulle ge en kritisk blick över samhällets strukturer. 

När det kommer till svenska dokumentär- och utbildningsfilmer om arbete finns det därför förhållandevis många verk att gräva ner sig i. Även i den filmiska nyhetsrapporteringen i form av journalfilmer fick biobesökaren en inblick i olika arbetmiljöer och yrken. På spelfilmens område ser det däremot helt annorlunda ut. De svenska spelfilmer som på allvar tar upp arbete, arbetare och arbetsplatser är förvånansvärt få och i stället tycks de svenska långfilmerna till största del utspela sig på vår lediga tid, det vill säga när vi stämplat ut för dagen. Detta är något som kulturskribenten Jonas Holmberg tar fasta på i artikeln Det är så vi jobbar – Arbetslinjen i svensk film 2006-2010 (FLM 2010) i vilken han skriver: ”På vita duken är det påfallande ofta kväll, helg och sommarmånad, och påfallande sällan skiftbyte, avdelningsmöte eller elvakaffe.” 

I denna tematiska serie har vi valt att lyfta fram några av de tydliga arbetsskildringarna som trots allt står att finna i svensk spelfilmshistoria. Genom de utvalda filmerna – som alla utspelar sig i sin samtid – kan man inte bara se hur skildringen av arbete utan även arbetet i sig har förändrats under hundra år. Mycket har nämligen hänt på de svenska arbetsplatserna från 1920-talets kollektiva kontorsarbete i Norrtullsligan (1923) till 2016 års angiveriarbetsplats i Yarden där de anställda tilldelas anonyma nummer i stället för att tilltalas vid namn.  

Vissa yrkesgrupper har helt försvunnit sedan filmerna skapades. De förut så vanliga hembiträdena som förekommer i Kristin kommenderar (1946) är sedan länge ett minne blott och vi har lyckligtvis inte heller kvar det förhatliga statarsystemet som så gripande beskrivs i När ängarna blommar (1946). En del av de arbetsuppgifter som skildras i seriens tidiga verk har idag ersatts av maskiner, något som drabbar kontoristen Björn Kraft i filmen i Uppsagd (1934). Andra arbeten har förändrats i grunden. Gruvarbete idag ser exempelvis inte alls ut som i Lars Molins Bomsalva (1978) även om de motstridigheter och maktbalanser som uppstår fortfarande kan ha samma grund som i nämnda film, detsamma gäller konflikterna på tvätteriet i Kattorna (1965) där slitning uppstår när en av de anställda anklagar arbetsledaren för att ha förgripit sig på henne. Lågkonjuktur och turbulent världsekonomi innebär att företag ideligen varslar personal likt i Äta sova dö (2012) och när du väl förlorat ditt jobb vid 61-års ålder kan det som i Darling (2007) vara svårt att hitta ett nytt. Du är på pappret överkvalificerad men arbetsgivarna vill hellre ha någon som är “yngre”, “fräsch” och inte drar ner varumärket. Och kan man bara tänka bort den 70-talistiskt färgade inramningen i Firmafesten (1972) så är vi nog många som kan känna igen oss i pinsamheterna som uppstår när man under påtvingade former ska festa loss med människor som man annars bara arbetar med. Och i ärlighetens namn, vem ängslas inte ibland likt huvudpersonen Frank i Vuxna människor (1999) över att chefen när som helst ska komma på att man ”bara är en bluff”. 

Kuraterat av Tora Berg och Magnus Rosborn. 

Till filmerna i serien.

Läs mer: Arbetets söner och döttrar, en artikel av Bengt Forslund på Svensk filmdatabas. 

Program hösten 2024:

Huvudprogram: Arbete
Martin Scorsese – Amerikanska drömmare
Ken Loach – Arbetare utan arbete
Aki Kaurismäki – Kampen för att behålla jobbet 
Dorothy Arzner – Vildkatten i Hollywood 
Hong Sang-soo – Kulturarbetarens baksmälla 
Ernst Lubitsch – Trubbel i paradiset 
Sverige arbete – Bland statare, kontorsslavar och Stureplansstekare 
70 filmer om arbete

Sidoprogram:
Yasuzo Masumura – Tills galenskapen skiljer oss åt 
Isabelle Huppert – Komplett artisteri 
Luchino Visconti – Från neorealism till glittrande överdåd

Permanent program:
Nypremiär – Äldre film får nytt liv
Forskning om film – Filmvetenskapens fält
Rekonstruktion – Återblickar från Cinematekets historia
A Season of Classic Film – Fri entré
Filmhörnan – Filmklubb för unga
Unga Cinemateket – Söndagsbio för alla barn