Merchant Ivory Jhabvala – Förtrollande treenighet

"Det är ett märkligt äktenskap vi har på Merchant Ivory” förklarade Ismael Merchant vid ett tillfälle deras samarbete. ”Jag är en indisk muslim, Ruth är en tysk jude, och Jim är en protestantisk amerikan. Någon beskrev oss en gång som en trehövdad gud. Kanske borde de ha kallat oss ett trehövdat monster!" 

För över sextio år sedan producerade Merchant Ivory Productions sin första långfilm Manus styrande lag (1963). Den bygger på en roman av Ruth Prawer Jhabvala, som anlitades för att också skriva filmens manus. Fram till Ismail Merchants hastiga bortgång 2005 hann produktionsbolaget göra en rad framgångsrika filmer. Majoriteten av dem producerades av Merchant, regisserades av James Ivory, och över hälften av bolagets fyrtiofyra filmer skrevs av Jhabvala.  

Merchant och Ivory möttes i New York i slutet på 1950-talet och blev snabbt ett par, såväl yrkesmässigt som privat. Inspirerade av Satyajit Ray (vars filmer de senare skulle komma att distribuera i USA) och europeiska regissörer som Ingmar Bergman och Federico Fellini, grundade de 1961 Merchant Ivory Productions med målet att skapa ”engelskspråkig kvalitetsfilm i Indien riktad mot en internationell publik”. Manus styrande lag blev den första indiskproducerade filmen som distribuerades internationellt av ett stort amerikanskt bolag. Filmen – och framförallt efterföljande Romans i moll (1965) – blev en framgång och följdes upp av en rad filmer som skildrar det postkoloniala Indiens västerländska medelklass. Flertalet med manus av Jhabvala, som sedan många år levde i Indien med sin familj och därför hade en djup förståelse för kulturen, även om hon alltid såg sig som en outsider. Hon beskrev sig själv som "en författare som blåstes från land till land, kultur till kultur". En mångkulturell rotlöshet som samtidigt formade en skarp blick för mänskligt beteende, samhälleliga skikt och kulturella krockar – en tacksam grund för att skriva mångbottnade manus till eleganta filmer om såväl tjänstefolk som överklass. 

Under 1970-talet fann trion den stil man främst förknippar med varumärket Merchant-Ivory, det vill säga dröjande, genomtänkta filmer med noggrann detaljrikedom, praktfull scenografi och makalöst skådespeleri – där stora känslor visas med små medel och där ett par tårkantade ögon kan rymma ett helt liv av förtryckt lidelse. Filmerna var ofta adaptioner av kända romaner, vars komplexa berättelser Jhabvala omvandlat till subtila, dialogdrivna manus som genomsyras av nyansrik undertext där orden väcks till liv genom Ivorys ömma regi. 

Mellan 1980- och 1990-talet nådde de sin kreativa höjdpunkt med framgångsrika filmer som Ett rum med utsikt (1985), Howards End (1992) och Återstoden av dagen (1993). Samtliga tre förärades med Oscarnomineringar – i kategorierna bästa film, bästa regi och bästa manus – och Jhabvala kammade hem vinsten för två av dem. Hon är fortfarande den enda person som belönats med både en Oscar och Bookerpriset, för Hetta (1978), som Merchant Ivory filmatiserade 1983.  

Arbetsprocessen hos Merchant Ivory blev med åren ovanligt personlig och sammansvetsad. Jhabvala skrev ett första utkast, Ivory och Merchant gav feedback men lät henne alltid behålla sin egen stil. I de fall Ivory skrev manus själv – som i fallet med Maurice (1987) – gav Jhabvala ofta feedback och kom med förslag på ändringar.  De tre levde och arbetade nära varandra och bodde till och med under en period i samma byggnad i New York.  

Merchant, Ivory och Jhabvalas långa, och ofta mycket nära, samarbete är tämligen unikt inom filmvärlden. Den samspelta trion bar alla på olika världar, olika språk och olika erfarenheter. Olikheterna var deras styrka och ledde till en rad tidlösa, vackra och nyanserade filmer som bär på något visst och igenkännbart och som tillsammans bildar snudd på en egen genre – en Merchant-Ivory-Jhabvala-film.

Filmerna utspelade sig och spelades in över hela världen – från Bombay till New York till Florens. De skildrade sin samtid såväl som en dåtid och kastade ljus på olika samhällsklasser och sociala skikt. Tillsammans – med skral ekonomi men med hjälp av sina samlade livserfarenheter– formade det lyckade triumviratet förtjusande berättelser om vad det innebär att vara människa. Under våren visas nio av deras verk.  

Kuraterat av: Tora Berg 

Merchant-Ivory-Jhabvala – Filmer och biljetter

Program våren 2026:

Huvudprogram: Svenska bilder
Jan Troell – Eviga ögonblick
Maud Nycander – Människan i fokus
Svenska synden – En vågad våg
Svenskt vemod – Ljusa nätter och vintermörker
Sverige skrattar – Tokroligt eller skämskudde?
Sverige kämpar – Aktion, motstånd, hopp
Sverige mardrömmer – Folkhemmet i brand
Sverige älskar – I nöd och (o)lust
Sverige minns – Det förflutna får liv
Images of Sweden – I andras ögon

Sidoprogram:
Yasujiro Ozu – Efter vinter kommer vår
Jane Campion – De tystas röst
Paul Thomas Anderson – Cineastsektens ledare 
Sergej Paradjanov – Sagor, symboler och surrealism 
Jean-Pierre Melville – En amerikan i Paris
Merchant-Ivory-Jhabvala – Förtrollande treenighet
Stumfilmsskräck – Ingen kan höra dem skrika 
Giallo – Brottets färg

Permanent program:
Forskning om film – Filmvetenskapens fält
Nypremiär – Äldre film får nytt liv
Rekonstruktion – Återblickar på Cinematekets historia
Förintelsens minnesdag
Unga Cinemateket – Söndagsbio för alla barn