The Lodger: A Story of the London Fog

Pensionatsvärdinna misstänker att hennes nya hemlighetsfulla hyresgäst är den seriemördare som sätter skräck i London. Alfred Hitchcocks tredje långfilm är inspirerad av tysk expressionism och Marie Belloc Lowndes fiktiva roman om Jack Uppskäraren. Debut för regissörens berömda cameoroller.

I London går seriemördaren The Avenger lös. Hans offer är blonda kvinnor vars liv han berövar på tisdagsnätter. Stadens uppskrämda blondiner, bland dem familjen Buntings dotter Daisy, gömmer sina ljusa lockar under mörka peruker och hattar. Till Buntings pensionat anländer en dag en besynnerlig man, som stämmer in på mördarens signalement. Han rör sig ute om nätterna och ber om att få alla tavlor med blondiner avlägsnade från sitt rum. Till Mrs. Buntings oro blossar en romans upp mellan hyresgästen och hennes Daisy.

The Lodger: A Story of the London Fog bygger på pjäsen Vem är han? - en scenadaption av Marie Belloc Lowndes Hämnaren från 1913, en roman om en kvinna som upptäcker att hennes hyresgäst är Jack Uppskäraren. Filmen är den första i vilken Hitchcock gör en av sina berömda cameoroller - ungefär fem minuter in i filmen dyker han upp vid ett skrivbord på en nyhetsredaktion.

I François Truffauts intervjubok berättar Hitchcock att filmen var nära på att läggas på hyllan:

"Den visades första gången för några anställda på bolaget och för chefen för pressavdelningen. De såg filmen och inkom med en rapport till "the big boss". "Det är omöjligt att visa sådant, det är för dåligt, filmen är pinsam." Två dagar senare kom högste chefen till ateljén för att se den. Han anlände klockan 14.30. Min fru och jag ville inte stanna och avlyssna resultatet av visningen utan vi gick ut och promenerade i över en timme. Så tog vi en taxi tillbaka till filmbolaget. Vi inbillade oss att denna promenad skulle få ett angenämt slut och att alla skulle vara lyckliga och nöjda. Man sade: "Chefen tycker också att filmen är pinsam." Så lade man den på hyllan och annullerade de förhandsbeställningar av filmen som kommit in tack vare Novellos ryktbarhet. Några månader senare såg man om filmen och ville då göra vissa ändringar. Jag gick med på att göra två, och från och med att filmen visades uppskattades den och ansågs som den bästa film som dittills gjorts i England!" (1)

(1) François Truffaut (övers. Torsten Manns), Samtal med Hitchcock (1992).

Text: Tora Berg

Visningen ackompanjeras på piano av Lotta Hasselquist Nilsson.

Läs mer om ”The Lodger: A Story of the London Fog” i Svensk Filmdatabas