Damerna i Boulognerskogen

Hélène iscensätter en intrig för att hämnas på sin tidigare älskare Jean. Hon försöker få honom att bli förälskad i Agnès, en tidigare väninnas dotter, som har gett upp sin lovande danskarriär och tvingats till prostitution för att hon och hennes mor ska slippa leva i misär och fattigdom.

Robert Bressons andra långfilm blev den sista innan han övergick till det som förknippas med hans estetisk. Därför kan man fortfarande hitta element från den klassiska filmen som senare sällan förekommer hos honom: längre kameraåkningar, frekvent användning av musik samt kända skådespelare i huvudrollerna med María Casarès i spetsen. Historien är hämtad från en episod ur Denis Diderots roman Jakob fatalisten och hans husbonde (1796), medan dialogen är skriven av Jean Cocteau. Filmen var viktig för franska nya vågens regissörer. Några av Agnès sista ord "je lutte" (=jag kämpar, jag står emot) fick Jean-Luc Godard att kalla Damerna i Boulognerskogen för den enda film som fångar kärnan hos den franska motståndsrörelsen.

Les Dames du bois de Boulogne. 1945, Frankrike, 1 tim 28 min, franska, engelsk text, 35 mm, tillåten från 15 år. Visningsmaterial från Svenska Filminstitutet.

Läs mer om ”Damerna i Boulognerskogen” i Svensk Filmdatabas

Damerna i Boulognerskogen ingår i temat

Tid: Robert Bresson - Nuets magi

Robert Bresson är en av efterkrigstidens mest inflytelserika regissörer och han kom att bli husgud för filmarna inom den franska nya vågen. Fast han oftast utgick från kända författare som Fjodor Dostojevskij och Lev Tolstoj bär filmerna omisskännligt hans eget signum. Bressons estetik kännetecknas av ett karaktäristiskt ljudarbete och användandet av amatörskådespelare i bärande roller. Hans rollfigurer lever nästan alltid i ett presens. Det är sällan vi får veta något om deras förflutna eller deras framtid. Man kan tala om en tidens uttänjning med en subjektiv inre tid - en nuets magi.

Läs hela texten om Robert Bresson

Läs mer om temat