Cinemateket
Total Recall

Total Recall

Originaltitel: Total Recall

Regi: Paul Verhoeven

Det går inte längre att köpa biljetter till denna föreställning

Våldsam science fiction-action där en bokstavlig drömsemester till Mars utlöser förträngda minnen. Arnold Schwarzenegger är byggarbetaren som inser att han är en hemlig agent. På den röda planeten ställs han inför tuffa konflikter – mellan människor och mutanter, implantat och verkliga minnen. Löst baserad på en novell av Philip K. Dick.

Med en budget norr om 50 miljoner dollar ska Total Recall ha varit en av sin tids mest påkostade produktioner. Det var ett hjärteprojekt för Ronald Shusett och science fiction-nestorn Dan O’Bannon, som låg bakom manuset till Alien (1979). Tillsammans köpte de rättigheterna till Philip K. Dicks 1960-talsnovell We Can Remember It for You Wholesale när författaren ännu var vid liv.

Under resans gång blev producenten Dino De Laurentiis involverad, med David Cronenberg som tilltänkt regissör. I huvudrollen hade kroppsskräckmästaren tänkt sig William Hurt. Som litteraturälskare ville den högst manusinvolverade regissören, utkast för utkast, ta sig närmare förlagan – vilket Shusett var strängt emot. ”Jag sade att jag trodde att det var det vi gjorde. ’Nej! Vi vill ha Jakten på den försvunna skatten åker till Mars.’ Och sedan blev det Arnold Schwarzenegger åker till Mars”, berättar Cronenberg besviket i en intervju i Film Comment.

Med Arnold Schwarzenegger inblandad tog filmen form i raskare takt. I egenskap av Robocop-fan, en film som han ett tag varit aktuell att medverka i, ville Schwarzenegger få med Paul Verhoeven, den kontroversiella nederländaren som numera idoliseras för den sortens samhällskritiska pangpang som han levererade under sina år i Hollywood (hans senaste amerikanska film – och sista, om man ska tro Verhoeven själv – var Hollow Man från 2000).

I berättelsen berörs flera element typiska för cyberpunk: kopior kontra original, virtuella verkligheter, manipulerade minnen. Liknande inslag finns i såväl Ridley Scotts Blade Runner (1982)1 som John Woos Paycheck (2003), båda inspirerad av Philip K. Dicks berättelser. Förvisso tar Verhoeven förlagans mer filosofiska premiss i en actionladdad riktning, men det är också just denna högoktaniga excessvinkel som gör filmen så njutbar – helt obekymrat hoppar filmen hage mellan hjärngympa och hjärndödhet.

I filmen har huvudpersonen Douglas Quaid (i förlagan Quail) gjorts om till byggarbetare, ett yrke bättre lämpat och kanske även mer trovärdigt för Schwarzeneggers fysik än förlagans uttråkade kontorsråtta. Kontrasten blir desto roligare när Quaid plötsligt inser att han är en hemlig agent som, i Schwarzeneggers tolkning, fullkomligt ångvältar sig fram genom filmens tech noir-lika labyrint av konspirationer. Året är 2084 och Quaids dröm om att resa till Mars visar sig vara rotad i förträngda minnen från den röda planeten. I en korseld av människor och mutanter, konstgjorda och verkliga minnen, måste han reda ut sitt förflutna för att säkra sin framtid.

När filmen hade premiär i Sverige gjorde Statens biografbyrå fem ingrepp. Kroppsbenknäckningar, sparkar mot rygg och skrev, en massaker i en rulltrappa – de anmärkta sekvenserna är typexempel på Verhoevens kreativa filmvåldsfrenesi. Vi visar en svensk distributionskopia med återinsatta censurklipp.

(1) Blade Runner: The Final Cut ingår även i höstens program.

Läs mer om ”Total Recall” i Svensk Filmdatabas

Skriv ut