Hågkomster från en resa till Litauen

Dagboksfilmskaparen Jonas Mekas livsverk är till stor del en skildring av ett liv i exil. Hågkomster från en resa till Litauen är en film som explicit handlar om filmskaparens förhållande till sitt hemland, Litauen, och är filmad i samband med den första resan han gjorde dit efter att ha flytt därifrån nästan trettio år tidigare.

Jonas Mekas kom till USA 1949, fem år efter att han flytt från sin hemby och därefter bland annat tillbringat ett år i Nazitysklands arbetsläger. Han började att filma kort efter sin ankomst till New York. I både filmer och samtal återkommer Mekas ofta till sitt eget exilskap, och han har även beskrivit hur en vilja att filma delvis berodde på en besvikelse över skildringen av tvångsförflyttade i Fred Zinnemanns Det dagas (1948). (1)

Hågkomster från en resa till Litauen är kanske den av Mekas filmer som tydligast skildrar den rotlöshet och det främmandeskap som exilen för med sig. Filmen är indelad i tre delar, varav den första utgörs av bilder som han själv fotograferade under hans första år i USA och som i huvudsak svartvita bilder skildrar livet i Brooklyn. Den andra, som även är den längsta delen, skildrar titelns resa till Litauen och Semeniškiai, den by där Mekas växte upp i och som han inte återvänt till sedan han var tvungen att lämna den 27 år tidigare. Den avslutande delen skildrar en resa vidare till Hamburg och sedermera till Wien.

Liksom de flesta av Mekas filmer består Hågkomster av en resa till Litauen av korta sekvenser, ibland bara enstaka stillbilder från en vardag, ackompanjerade av Mekas berättarröst. Men där många av Mekas filmer har en relativt munter ton finns här en mörkare melankoli, som mycket väl kan ha att göra med Mekas erfarenhet av att tvingas bort från sitt hem - något Mekas själv kommenterat med följande ord:

”Men att tvingas fly från sitt land är inte samma sak som att lämna det för att söka lyckan eller äventyr. En äventyrare kan alltid återvända hem; en exilerad kan det inte. Så jag beslöt att kulturen skulle bli mitt hem. Men ju djupare ner i kulturen jag hamnade, desto mer förvirrad blev jag. Jag behövde något mer verkligt, och sade till mig själv: ”Från och med nu kommer filmen att vara mitt hem.” Men en exilerad kommer aldrig att vara hemma. Jag kommer alltid att vara delad.” (2)

(1) Jonas Mekas i samtal med Scott MacDonald, Jonas Mekas (2008).
(2) Jonas Mekas i samtal med Peter Bogdanovich, Interview Magazine, 26 oktober, 2015.

Text: Stefan Ramstedt.

Läs mer om ”Hågkomster från en resa till Litauen” i Svensk Filmdatabas