Cinemateket
Pink Narcissus

Pink Narcissus

Originaltitel: Pink Narcissus

Regi: James Bidgood

Det går inte längre att köpa biljetter till denna föreställning

Kalejdoskopisk homofantasi där en ung manlig sexarbetare drömmer sig bort i en erotisk värld befolkad av förföriska matadorer, lättklädda MC-knuttar och magdansande rövare. Inspelad under sex år i multitalangen James Bidgoods Hell’s Kitchen-lya.

Betraktad som drömlikt bländverk av sensuella färger och förbjudna begär är det lätt att se Pink Narcissus som en explicit vidareutveckling av titelsläktingen Svart narcissus (1947), Michael Powells och Emeric Pressburgers psykologiska Technicolor-klassiker där nunnor attraheras av en stilig britt.

Andra självklara referenser från samma tid är Kenneth Angers Fireworks (1947) och Jean Genets Un chant d’amour (1950), vilka båda nämns när filmskribenten Sam Moore skriver om James Bidgoods ”experimentella kalejdoskop” som en filmisk utforskning av mäns kroppar utanför den verkliga världens begränsningar.

Befriad från dialog skildras en ung, fåfäng manlig sexarbetares begär och fantasier. Från den trånga New York-lägenheten förflyttas vi till rafflande tjurfäktning, erotisk magdans och läderkläddas slumkvarter.

Pink Narcissus är inspelad på Super-8 och tog över sex år att spela in. Det var inte förrän 1999 som det blev känt att filmens upphovsperson var James Bidgood, utbildad vid Parsons School of Design, som varit verksam som druga och tillverkat sina kostymer själv. Därför föll det sig också sig naturligt att han skulle vara sin egen scenograf, kostymör och fotograf när han för regidebuten lät fantasin flöda med sin lilla lya i Hell’s Kitchen som studio.

Efter tjafs med producenterna om sista ord över klippningen tog han bort sitt namn från filmen, varför den i stället tillskrivs ”Anonymous” – ett mysterium som fick många att tro att Andy Warhol eller Kenneth Anger stod bakom kameran. Guardians Oliver Basciano spårar James Bidgoods extravaganta inflytande till såväl konstvärldens Pierre et Gilles och David LaChapelle som popartisterna Charli XCX och Lil Nas X.

Som förfilm visas Todd Haynes Dottie Gets Spanked, som likt Pink Narcissus queerar klassiska 1940- och 50-talsfilmers bildspråk.

Text: Sebastian Lindvall

Pink Narcissus. Regi: James Bidgood, medverkande: Bobby Kendall, Don Brooks, Charles Ludlam, 1971, USA, 1 tim 4 min, engelska, utan text, 35 mm, bildformat: 1.37:1, tillåten från 15 år. Visningsmaterial från British Film Institute.

Dottie Gets Spanked. Regi: Todd Haynes, medverkande: J. Evan Bonifant, Barbara Garrick, Julie Halston, 1993, 30 min, engelska, utan text, DCP, bildformat: 1.33:1, tillåten från 15 år. Visningsmaterial från Killer Films.

Visningen inleds av Xenia Klein, konstnär.

Pink Narcissus ingår i temat

Kropp: Antiteser

Queerfilmsprogram i samarbete med Trans and non-binary film network

Antiteser är ett filmprogram i fyra delar. Respektive film kommer utifrån olika teman att skapa bryggor mellan det filmhistoriska och samtiden, i syfte att belysa queerfilmshistoriens aktuella relevans.

Genomgående för de filmer som ingår i detta program är att de alla lyfter vikten av queera strategier och uttryckssätt. Detta tar sig uttryck både narrativt och metakonceptuellt. Filmerna har också haft queera framgångssagor över tid och kommit att omvärderas av både åskådare och uttolkare. De är alla bärande för den queera filmhistorien – från art house till genre-bending.

Programmet utgör en konstnärlig, upplysande liksom nöjesrik plattform för den queera rörliga bilden. ”Antiteser”, som ett av de första offentliga programmen för Trans and non-binary film network, ämnar att introducera verksamheten för att visa på dess nödvändighet. Klimatet inom filmindustrin är hårt och det finns en avsaknad av plattformar med fokus på queer- och transidentiteter som tillsammans arbetar för bättre förutsättningar. Förhoppningen är att med avseende på det filmhistoriska och det queera visa g(l)ömd film och genom det samla grupper med skilda erfarenheter.

Kuraterat av Xenia Klein och L. Park Apelgren.

Om TNFN:
TNFN (Trans and non-binary film network) är ett internationellt nätverk för trans* och icke-binära som är verksamma inom film, tv och rörlig media, såväl bakom som framför eventuell kamera. TNFN strävar efter att stärka arbetsvillkoren och -situationen för trans* och icke-binära inom dessa fält. TNFN jobbar för strukturell förändring genom bland annat seminarier, mentorsprogram, vidareutbildning samt direkt och indirekt påverkansarbete.
Läs mer om temat

Skriv ut