Plötsligt en natt blev jag svart

Var det värsta som kunde hända en vit person anno 1970 att bli svart? Den framtida blaxploitation-regissören Melvin Van Peebles leker med tanken i sin satiriska, Kafka-inspirerade film Plötsligt en natt blev jag svart. Efter att ha varit verk­ sam som filmskapare och romanförfattare i Frankrike från 1950-­talets slut gjorde han med denna komiska berättelse om den fördomsfulla och allmänt osympatiska försäkringsmannen Jeff Garber sin första amerikanska film. Godfrey Cambridge gör en makalös performativ insats och inleder filmen i ett talande white face. Efter metamorfosen blir Jeff plötsligt medveten om de problem hans toleranta och liberala fru varit engagerad i. Samtidigt sätts hennes politiska övertygelse på prov i den privata sfären. Jeffs arbetsgivare ser visserligen potentialen i en svart försäkringsförsäljare, men har också uppenbara svårigheter att förstå "marknaden". Van Peebles rör sig förföriskt mellan sensmoralisk övertydlighet och politisk subversivitet, och denna osäkra blandning kan tänkas ha varit för komplicerad för Columbia som valde att inte förlänga kontraktet. Van Peebles nästa film, Sweet Sweetback's Baadasssss Song (1971), fick därför produceras utanför studiosystemet.

Regi: Melvin Van Peebles, 1970, USA, 1 tim 40 min, engelska, svensk text, 35 mm, bildformat: 1.85:1, tillåten från 11 år. Visningsmaterial från Svenska Filminstitutet.

Läs mer om ”Plötsligt en natt blev jag svart” i Svensk Filmdatabas