Två filmer av Robert Frank

Vid sidan av fotoböcker som The Americans (1958) är kanske stillbildsfotografen och filmskaparen Robert Frank mest känd för beatnik-filmen Pull My Daisy (1959) och Rolling Stones-dokumentären Cocksucker Blues (1972). Hans senare filmer inspelade på video har dock visats mer sällan, trots att de så tydligt knyter an till regissörens fotografiska arbeten. One hour. C'est vrai är en timslång entagningsfilm som skildrar en till synes improviserad och rusig färd genom Manhattan, där poeter och profiler från New Yorks undergroundscen lurar i varje gathörn.

One Hour. C'est vrai producerades av Philippe Grandrieux för fransk TV medan den senare The Present producerades av det schweiziska filmbolaget Vega Film. Här har den åldrande Frank skapat en lågmäld och melankolisk ögonblicksbild från sina hem på Bleecker Street i New York och i Nova Scotia, och där varje dammigt objekt bär på spår från det förflutna. På två väldigt olika sätt tycks Franks sena videografiska arbeten insistera på tidens skiktningar och att en nutid alltid är starkt sammanflätad med en dåtid.

One Hour. C'est vrai. 1990, Frankrike, 1 tim, engelska, utan text, digital kopia, tillåten från 15 år. Visningsmaterial från Museum of Fine Arts, Houston.

The Present. 1996, Schweiz, 27 min, engelska, utan text, digital kopia, tillåten från 15 år. Visningsmaterial från Museum of Fine Arts, Houston.