Die Reise nach Lyon

Efter drygt ett decennium där Claudia von Alemann främst filmade politiska dokumentärer gjorde hon spelfilmsdebut 1981 med Die Reise nach Lyon. Hennes filmer börjar i och med denna bli mer personliga med devisen att du inte kan säga något om andra om du inte säger något om dig själv och att du inte kan berätta om historien utan att gräva i ditt eget förflutna.

Den unga historikern Elisabeth lämnar man och barn i Västtyskland för att resa till Lyon. Hon vill följa i den feministiska och socialistiska aktivisten Flora Tristans fotspår, 1800-talstänkaren som trodde att arbetarklassens frigörelse är avhängig kvinnors frigörelse. Tillsammans med en bandspelare och Tristans dagboksanteckningar från sin korta vistelse i den franska staden försöker Elisabeth se, höra och känna vad Tristan kan ha upplevt. Elisabeth tycks vilja förinta sin tid för att återuppleva sitt studieobjekts känslor och tankar, men denna symbios mellan det förflutna och nuet inträffar aldrig. I en bokhandel frågar Elisabeth efter lämningar från Tristan: "jag är ute efter spåren av en kvinna, spår som inte är kända sedan innan". Kan detta vara en vilja från von Alemanns sida att försöka skriva en annan historia än den manliga?

Die Reise nach Lyon. 1981, Västtyskland, 1 tim 52 min, tyska, franska, engelsk text, digital kopia, tillåten från 15 år. Visningsmaterial från Deutsche Kinemathek.