From Liberation to Trans Militancy - Documents from Queer Struggles in Sweden

Ett dokumentärt filmprogram ur de queera arkiven QRAB:s och SAQMI:s samlingar, som uppmärksammar queerpolitisk kamp och priderörelsernas historia i Sverige, från 1979 och in på 2000-talet. Vi får följa med på demonstrationer, festivaler, aktioner och upptåg som fört den queera kampen framåt, utåt och inåt. Här syns rosa ballonger som sprids för vinden, knutna nävar och glada sånger, lesbisk kamp, queerfeminism, transmilitans, Sveriges modigaste man i täten för en göteborgsk frigörelsedemonstration och berättelsen om när Sundsvall blev Queersvall. Här finns antiäktenskapsaktion och svartrosa regnbågar samt spåren som leder till nuet och inspiration för framtiden.

Innehåll filmprogrammet:
1. Frigörelsedemonstration (1979)
2. Frigörelsedemonstration (1981)
3. Frigörelsedemonstration (1981)
4. Frigörelsedemonstration (1984)
5. Systerskapets År - Intervju med Fitt 4 Fight & Queer feministisk marsch (2005)
6. Lesbisk festival (2005)
7. Anti-äktenskapsaktion (2010)
8. Ljusmanifestation (2012)
9. Aktioner från Queersvall (2019)
10. Sápmi Pride (2014)

From Liberation to Trans Militancy - Documents from Queer Struggles in Sweden. 1979-2014, Sverige, 1 tim 22 min, svenska, engelsk text, digital kopia, tillåten från 15 år. Visningsmaterial från QRAB och SAQMI.

Visningen inleds av Anna Linder från SAQMI och Olov Kriström från QRAB.

Läs mer om ”From Liberation to Trans Militancy - Documents from Queer Struggles in Sweden” i Svensk Filmdatabas

From Liberation to Trans Militancy - Documents from Queer Struggles in Sweden ingår i temat

Sverige kämpar - Aktion, motstånd, hopp

Hur kommer det sig att människan demonstrerar och gör uppror? När individer ser något fel i samhället, exempelvis orättvisor av olika slag, börjar de engagera sig i politiska frågor. Efter ett tag märker de att också andra befinner sig i samma läge och organiserar sig tillsammans. Man är inte nöjd med sakers tillstånd och vill göra sin röst hörd - kollektivet reser sig.

Genom åren har filmer skildrat otaliga demonstrationer och revolutioner. Bilderna bär på gester och rörelser som är gemensamma för många av dessa kamper. I Kamrater, motståndaren är välorganiserad (1970) säger en man som sitter i strejkkommittén på ett möte: "Jag är så förbannad så jag kan inte sitta, jag är tvungen att stå upp". Svenskans "resning" hänvisar liksom engelskans "uprising" och franskans "soulèvement" till att man ställer sig upp. Man gör revolt när man är missnöjd med de rådande omständigheterna. När livets börda blir för tung måste man trotsa gravitationen genom att resa sig upp.

Andra gester vanliga i uppror är den upplyfta handen med knuten näve som kan ses i händelserna som skildras i Den vita sporten (1968). I denna kollektivfilm om protesterna inför Davis Cupmatchen i tennis mellan Sverige och Rhodesia i Båstad säger några unga demonstranter att det finns ytterst få kanaler där de kan få fram det de vill ha sagt. Under 1900-talet och långt innan sociala medier blev filmen massornas konstform där de lägre klasserna och marginaliserade kunde ge uttryck åt sina åsikter. Film blev ett medium som var till för alla och inte förbehållen en politisk och ekonomisk maktelit.

Historiskt tillhör Sverige inte de länder (som till exempel Frankrike) där folk demonstrerar på gatorna så fort de är missnöjda med något, hur litet det än må vara. Men det har funnits tidpunkter där det har varit mer förekommande att gå ut och protestera, och även att visa sitt motstånd. Med uppkomsten av nyare och lättare filmutrustning (både på bild- och ljudsidan) under 1960-talet kunde filmskapare bege sig ut på gatorna och spela in olika protester. Därför är det inte så märkligt att flera av titlarna i serien "Sverige kämpar" är hämtade från perioden 1968 - 1978. I kölvattnet av händelser som maj 1968 i Frankrike och protesterna mot Vietnamkriget i många västländer uppmuntrade samhällsklimatet ungdomar och arbetare att ta till kamp och engagera sig i olika politiska frågor. Det är värt att ha i åtanke när demonstrationer och uppror i vår egen samtid inte alltid känns lika självklara och dessutom ibland förbjuds, även i demokratiska länder.

"Sverige kämpar" behandlar inte enbart den kollektiva uppresningen mot makten. Serien innehåller även Peter Weiss Hägringen (1959) som visar den enskilde individens försök att hitta en plats i den moderna staden. Vi ser hur huvudpersonen ständigt försöker finna meningen med tillvaron eller få ett jobb, men gång på gång blir aviserad. I Stefan Jarls Naturens hämnd (1983) är det djuren och naturen som för en kamp mot människors sätt att leva. Hur vi förpestar och förgiftar vår närmiljö och hur det i slutändan slår tillbaka mot oss själva. Andra filmer i programmet berör bland annat olika etniska och sexuella minoriteter som, oftast i det dolda, stridit mot det samhälle som exkluderat dem.
Läs mer om temat