Cykeltjuven

Odödligt, neorealistiskt mästerverk där en arbetslös far i ett krigshärjat Rom lyckas få jobb som affischerare, men blir bestulen på sin för jobbet oumbärliga cykel. Tillsammans med sin sexåriga son ger han sig ut på stadens gator för att leta efter den. "Den är både sorgsen och grym, men också vacker för att den är så sann", har Roy Andersson sagt om filmen, som är hans favorit.

Huvudrollerna spelas av amatörer (som är fantastiska!), och Lamberto Maggiorani - som spelar fadern - var en fabriksmontör som Vittorio De Sica valde ut på grund av hans specifika gångstil.

I samband med den svenska premiären 1950 hyllade Svenska Filminstitutets grundare Harry Schein Cykeltjuven och dess känsla av autenticitet: "Det är omöjligt att definiera dess filmatiska stil men just däri ligger kanske dess storhet, i omöjligheten att skilja regin, skådespelarna, kameraarbetet och handlingen från varandra, i den enastående väl synkroniserade harmonin mellan dessa element där bild flyter fram ur bild, impression ur impression, med verklighetens nödvändighet."

Ladri di biciclette. Regi: Vittorio De Sica, 1948, Italien, 1 tim 28 min, italienska, svensk text, digital kopia, barntillåten. Visningsmaterial från Studio S Entertainment.

Visningen inleds av Tora Berg, curator på Cinemateket och Francesco Di Lella, chef på italienska kulturinstitutet.

Läs mer om ”Cykeltjuven” i Svensk Filmdatabas