Cinemateket
Medea

Medea

Originaltitel: Medea

Regi: Pier Paolo Pasolini

Det går inte längre att köpa biljetter till denna föreställning

Trollkvinnan Medea, dotter till kungen av Kolchis, förälskar sig i den grekiska hjälten Jason och lämnar sitt hem för honom. Operasångerskan Maria Callas – i sin enda filmroll – briljerar som Medea, som övergiven i ett främmande land vägrar acceptera sitt öde. Till tonerna av tibetansk musik är Pier Paolo Pasolinis Medea ett spektakulärt verk, inspelad i ruiner och fallna städer.

Kung Pelias tar makten i Tessalien genom att döda sin halvbror och hans familj, men sonen Jason smugglas ut av trogna tjänare. När Jason vuxit upp försöker han återta tronen och Pelias går med på att ge den till honom om han klarar av ett uppdrag: att hämta det gyllene skinnet från ett främmande land.

Jason, åtföljd av sina argonauter, reser till Kolchis där han träffar trollkvinnan Medea, dotter till kungen Kolchis. Betagen av Jasons skönhet hjälper Medea honom att stjäla det gyllene skinnet och reser med honom tillbaka till Thessalien. Medea föder två söner i det nya landet, men känner sig aldrig accepterad. Jason, trött på Medea och det hinder hennes främlingskap är för hans ambitioner, gifter sig i stället med prinsessan av Korinth och Medea skickas i exil. Tagen av sorg och ilska dödar hon sina barn för att hämnas på deras far.

När Euripides skrev dramat Medea, som baserades på myter, använde han henne som ett sätt att beskriva sitt eget samhälle utifrån en främmandes blick. Pier Paolo Pasolini använder Medea på ett annat sätt trots att han troget följer Euripides drama. För Pasolini är Medea symbolen för det ursprungliga, naturliga och antimoderna och Jason en symbol för det moderna väst – för kolonialismen som försöker betvinga det naturliga och mystiska. Det är en historia om konflikt som Pasolini ansåg vara lika aktuell på 1960-talet som för flera hundra år före Kristus.

Gemensamt för Euripides och Pasolini är Medeas utanförskap. Hon lämnar allt för sin man, men blir aldrig accepterad i sitt nya land. Rädslan för hennes krafter, men också för hennes koppling till det primitiva, skrämmer grekerna. Men lika mycket skrämmer Grekland Medea. När hon kommer till Grekland söker hon ett träd liknande de som fanns hemma. När hon inte hittar ett blir hon varse att hon på riktigt är någon annanstans, men också att hon saknar trädets och hemmets skönhet. Hennes nya land är inte likt hennes gamla och skönheten finns inte där.

Text: Danial Brännström.

Visningen inleds av Carl-Henrik Svenstedt, författare, journalist och regissör.

Läs mer om ”Medea” i Svensk Filmdatabas

Skriv ut