Ficktjuven
Originaltitel: Pickpocket
Regi: Robert Bresson
Skådespelare: Martin La Salle, Marika Green, Jean Pelegri
Snabbt inspelad på plats i Paris gör Ficktjuven till en typisk film av sin tid. Den hade premiär 1959, samtidigt som portalverken inom den franska nya vågen. Löst baserad på Fjodor Dostojevskijs Brott och straff (1866), där tjuven Michel och en poliskommissarie spelar en katt och råtta-lek med varandra. De diskuterar filosofiska frågor rörande övermänniskan och om en individ med högre intelligens kan stå över lag och rätt. Som i många av Robert Bressons filmer är det huvudpersonens berättarröst vi hör återkommande genom filmen.
Bresson anlitade Kassagi, en riktig tjuv, som fick instruera de så kallade modellerna angående stöldens gester och rörelser. Det finns något högst sensuellt i själva akten att stjäla i filmen. Samtidigt är det ett sätt att med hjälp av beröringen komma andra nära. Synden - det vill säga stölden - och risken att ertappas upplevs av huvudpersonen närmast erotiskt, och är en större anledning till att begå brottet än själva profiten. Jean Cocteau ska ha påstått att Michel "svimmar av glädje vid kontakten av handklovarna". Rånet vid tågstationen Gare de Lyon är en tour de force när det kommer till teknisk virtuositet.
Pickpocket. 1959, Frankrike, 1 tim 16 min, franska, svensk text, digital kopia, tillåten från 15 år. Visningsmaterial från NonStop.
Läs mer om ”Ficktjuven” i Svensk Filmdatabas
Ficktjuven ingår i temat
Tid: Robert Bresson - Nuets magi
Robert Bresson är en av efterkrigstidens mest inflytelserika regissörer och han kom att bli husgud för filmarna inom den franska nya vågen. Fast han oftast utgick från kända författare som Fjodor Dostojevskij och Lev Tolstoj bär filmerna omisskännligt hans eget signum. Bressons estetik kännetecknas av ett karaktäristiskt ljudarbete och användandet av amatörskådespelare i bärande roller. Hans rollfigurer lever nästan alltid i ett presens. Det är sällan vi får veta något om deras förflutna eller deras framtid. Man kan tala om en tidens uttänjning med en subjektiv inre tid - en nuets magi.
