Sambizanga

Sarah Maldorors första långfilm utgör en hörnsten i den militanta, antikoloniala filmens historia. I nära samarbete med MPLA (Folkrörelsen för Angolas befrielse) gjorde Maldoror denna film som utspelar precis innan den väpnade kampen mot det koloniala styret tog fart. Effektivt gestaltas desperationen och vreden över sakernas tillstånd.

När Sambizanga filmades var Angola ännu en portugisisk koloni. Filmen spelades därför in i dåvarande Republiken Kongo, som förklarats självständigt från Belgien redan vid 1960-talets början. Filmen gjordes i nära samarbete med MPLA (Folkrörelsen för Angolas befrielse), som hade grundats av Maldorors make Mário Coelho Pinto de Andrade. Han hjälpte även till i arbetet med filmens manus.

På så sätt är filmen att betrakta som en propagandafilm för MPLA, men samtidigt har den både konstnärliga och politiska kvaliteter som är ovanliga för den typen av film. Filmen berättar en historia om ett ungt par, där mannen i filmens inledning blir fängslad och bortförd från sitt hem av den portugisiska kolonialmaktens poliser. De misstänker att han är inblandad i revolutionära aktiviteter.

Liksom Maldorors tidigare Monangambée (1969) skildras här vistelsen i fängelset, och den psykiska och fysiska tortyr som där ägde rum, men till stor del väljer Maldoror även att skildra makans ihärdiga sökande efter sin försvunna man. Tortyren som mannen utsätts för och det kyliga bemötandet som kvinnan möts av utgör tydliga exempel på kolonialismens orättvisor. Men det är genom att de ställs mot ett vältecknat persongalleri, och genom en vördnad inför gestaltningen av vardagliga detaljer, som de får sin fulla kraft. Filmforskaren Yasmina Price skriver:

”Maldoror arbetade mot imperialistiska gestaltningar av den koloniserade ”Andra” som utan undantag var förnedrande och förenklande i det att de reducerade livets fullhet till stereotypiska skisser. I både Monangambée och Sambizanga sker en revidering genom Maldorors insisterande på att dröja kvar vid små ögonblick av det vardagliga livet. […] Jag tänker ofta på en tidig scen i Sambizanga, där det unga angolanska paret ligger i sängen med deras lilla barn, i ett ovanligt ögonblick av vila, skrattande och stillande barnet till sömns. Dessa små fickor av intimitet är en stor styrka i Maldorors visuella språk.” (1)

(1) Yasmina Price, ”Woman with a Weapon-Camera”, i The New Inquiry (27 aug 2020).

Asrin Haidari och Emily Fahlén inleder visningen.

Läs mer om ”Sambizanga” i Svensk Filmdatabas