Rampfeber
Originaltitel: Stage Fright
Regi: Alfred Hitchcock
Skådespelare: Marlene Dietrich, Jane Wyman, Michael Wilding, Alastair Sim
Med blodfläckad Dior-klänning kastar sig Marlene Dietrich i sin älskares armar. Han tar på sig mordet på hennes make, men Jane Wyman anar ugglor i mossen och klär ut sig till hembiträde och flörtar med en polis. Rampfeber var en av två filmer Hitchcock gjorde under en kort sejour tillbaka i sitt hemland.
I ett försök att dölja sin älskarinna Charlotte Inwoods (Marlene Dietrich iförd dyra Dior-kreationer) mord på sin make blir Jonathan Cooper själv misstänkt. Jagad av polisen söker han upp barndomsvännen Eve som studerar till skådespelare och förmår henne gömma honom hos sin pappa (en briljant Alastair Sim). Pappan anar att allt inte står rätt till och tycker att de ska kontakta polisen, då det verkar som att Charlotte Inwood planerat att sätta dit Jonathan för mordet. I ett försök att hitta bevis utger sig Eve, som hyser mer än vänskapliga känslor för Jonathan, för att vara vikarierande hembiträde och påkläderska till skådespelaren. I samma veva uppvaktas hon av polis som är kopplad till fallet.
Många kritiker menade att Rampfeber, trots förstklassiga skådespelarinsatser, var ett lågvattenmärke. Något som regissören François Truffaut påpekade för Hitchcock:
"Jag finner det helt logiskt att ni gjorde en film som Under Capricorn. Men däremot verkar det inte som om Rampfeber, som också gjordes i London, lägger ett uns till er storhet; det är verkligen en liten engelsk kriminalfilm i Agatha Christies tradition och just en av dessa "whodunits" som ni avskyr." (1)
I samma samtal menar Hitchcock att han lockats av teatertematiken: skådespelare som spelar skådespelare som skådespelar.
"Det är riktigt, men där fanns något som intresserade mig, idén att göra en film om teatern. Mera exakt uttryckt, så tyckte jag om uppslaget att låta en ung flicka som vill bli skådespelerska förledas att förklä sig och i levande livet spela sin första roll, där hon leder en polisundersökning. Nu undrar ni förstås varför jag valde den här historien? Boken hade kommit ut någon tid innan och många litteraturkritiker hade sagt i sina anmälningar: "Den här romanen skulle bli en fin Hitchcockfilm." Och jag, min idiot, tog dem på orden!"
Filmdebut för Hitchcocks dotter Patricia Hitchcock som vid tiden för inspelningen studerade skådespeleri på Royal Acadeny of Dramatic Art där en del av filmen utspelar sig.
(1) François Truffaut (övers. Torsten Manns), Samtal med Hitchcock (1992).
Text: Tora Berg