Slavinna nr 217

”Deras jobb är att döda dig och ditt jobb är att överleva.” Antinazistiskt krigsfångedrama där en sovjetisk bondflicka tvångsförflyttas till Tyskland, där hon hamnar hos en ondskefull borgerlig familj som får henne att slita under slavliknande förhållanden. Belönades med priset för bästa regi vid filmfestivalen i Cannes.

Michail Romms Cannesprisade krigsfångedrama handlar om så kallade Ostarbeiter (”östarbetare”), benämningen på de civila som under andra världskriget tvångsförflyttades till Tyskland och där tvingades arbeta under slavliknande förhållanden. I centrum står Tatjana, en rysk bondflicka som köps av en borgerlig tysk familj, där hon berövas sitt födelsenamn. Kort och gott börjar de kalla henne för ”slavinna nr 217”. I hemmet finns även en annan fånge, matematikern Sergej, som ger henne ett värdefullt råd: ”Deras jobb är att döda dig och ditt jobb är att överleva.”

Tyskarna i filmen är väldigt onda och ryssarna väldigt hjältemodiga. ”Alla tyskar, enligt denna film, är elaka, dumma, giriga och urartade”, skriver författaren Peter Kenez i boken Cinema and Soviet Society: From the Revolution to the Death of Stalin (2000). Även om dess skildring av ondskans banalitet är på gränsen till propagandistiskt i dess nyansfattigdom, gör filmen ett tveklöst starkt intryck. Det våld och den förnedring som Tatjana och hennes landsmän tvingas utstå skildras mer explicit än i de flesta filmerna från denna tid.

Slavinna nr 217 hade premiär 1945 och har en ramhandling som utspelas året dessförinnan. Trots att merparten av filmen berättas som en återblick finns alltså en påtaglig närhet till det skildrade, vilket bidrar med en lika fascinerande som obekväm nerv.

Filmens regissör Michail Romm, som på den tiden var gift med huvudrollsinnehaverskan Elena Kuzmina, var en nyckelperson i den sovjetiska filmen. Under åren 1940–1943 var han verksam som konstnärlig ledare på den legendariska filmstudion Mosfilm, därefter chef för regiavdelningen på Allryska statliga kinematografiska institutet där han också blev professor 1962. Allra mest berömd är han i dag för publiksuccén Våldets triumf (1966), en både komisk och skrämmande dokumentär som förlöjligar nazismen.

Text: Sebastian Lindvall.