Cinemateket
Utpressning – stumfilmsversionen

Utpressning – stumfilmsversionen

Originaltitel: Blackmail

Regi: Alfred Hitchcock

Det går inte längre att köpa biljetter till denna föreställning

Ung kvinna förlovad med polis dödar en våldtäktsman och utsätts för utpressning. Alfred Hitchcocks sista stumfilm, med legendarisk finaljakt uppe på British Museums tak, gjordes under skiftet mellan stumfilm och ljudfilm och finns därför i både ljud- och stumfilmsversion. Musik av Chloé.

Efter ett bråk med sin fästman, kommissarie Frank vid Scotland Yard, följer Alice med hem till en konstnärsbekant. Han drar nytta av situationen och försöker våldta henne, men Alice får tag på en brödkniv och hugger ihjäl honom. Frank är en av poliserna som kallas till brottsplatsen, där han hittar sin fästmös handske. Han skyddar henne genom att gömma handsken, men en man som sett henne besöka offret hotar att berätta allt för polisen om de inte gör som han vill.

1929 var den brittiska filmindustrin i starten av skiftet mellan stum- och ljudfilm. Filmens finansiärer ville ta det säkra före det osäkra och beställde en stumfilm, trots att Hitchcock insåg att Utpressning hade potential att bli Storbritanniens första ljudfilmssuccé. Under inspelningens gång blev det tydligt att ljudfilmen var framtiden för branschen och Hitchcock fick order om att lägga till ljud, framför allt i sista akten. Men Hitchcock, som hade kvar all dekor, valde att göra om stora delar av filmen för att maximera effekten av ljudet.

Två månader efter filmens succépremiär släpptes stumfilmsversionen för de biografer som inte hunnit ställa om till ljudfilm. Den unika möjligheten att se samma film både med och utan ljud visar att Hitchcock valde rätt som inte bara lade till lite ljud, utan anpassade historien till de nya förutsättningarna. För resultatet var inte bara att Utpressning blev Storbritanniens första ljudfilm, den kom under lång tid också att fortsätta vara den främsta. Likväl hamnar den alltid i skuggan av sin egen stumfilmsversion, som är en av den brittiska filmens absoluta höjdpunkter och av många ansedd som överlägsen ljudfilmsversionen. Redan efter stumfilmsversionens premiär kunde man läsa om dess överlägsenhet i The Times, som rentav ifrågasatte ljudfilmens framtid: ”Ljudfilmen är en olämplig förening av två dramatiska uttrycksformer […] Vi kan inte tro att det kommer att hålla i sig.”

Som vanligt är Alfred Hitchcock själv med i filmen. Håll utkik efter mannen i tunnelbanevagnen som blir störd av en pojke.

Visningen sker i samarbete med Institut français de Suède och ackompanjeras av Chloé, DJ och producent, som har spelat på klubbar över hela världen, gett ut fem skivor, skrivit filmmusik till bland annat Laurent Cantets kommande film Arthur Rambo, ackompanjerat surrealistiska och dadaistiska texter och inte minst komponerat ny musik till Utpressning, vilken uruppfördes på Cinémathèque Française i Paris 2012.

Filmfakta

Originaltitel: Blackmail
Regi: Alfred Hitchcock
Medverkande: Anny Ondra, Sara Allgood, John Longden, Cyril Ritchard
År: 1929
Land: Storbritannien
Format: 35 mm
Längd: 1 tim 16 min
Text: Engelska mellantexter
Åldersgräns: Tillåten från 15 år
Läs mer om ”Utpressning – stumfilmsversionen” i Svensk Filmdatabas

Utpressning – stumfilmsversionen ingår i temat

Sounds of Silence – Sju dagar stumfilmsfestival

Sju stumfilmer – från Mauritz Stillers Gunnar Hedes saga till Alfred Hitchcocks Utpressning – ackompanjeras av vitt skilda musiker från sju olika europeiska länder, i ett samarbete med EUNIC (European Union National Institutes for Culture) Stockholm.

När Cinemateket, som då hette Filminstitutets filmklubb, slog upp dörrarna i september 1964 var Charles Chaplins stumfilm Cirkus från 1928 första filmen ut. 1964 kunde filmhistorien delas upp i två ungefär lika stora delar – stumfilmen, som var allenarådande från 1895 fram till ungefär 1930, och ljudfilmen, som dominerat sedan dess. Att visa stumfilm var förstås en självklarhet för Cinemateket. Och det är också i dag, ytterligare 57 år senare – för att stumfilmen alltjämt är en viktig del av filmens historia, för att stumfilmstiden frambringande många mästerliga och/eller inflytelserika verk, och för att en del av de filmiska uttryck som frodades i stumfilmen försvunnit och därför är unika för filmer från den här tiden.

När Cinemateket visar stumfilm sker det ibland med musik som i efterhand lagts på filmkopiorna, för att de distribuerats efter ljudfilmens inträde eller för att originalmusik spelats in på nytt utifrån bevarade partitur. Men allt som oftast sker det till ackompanjemang av levande musik. Stumfilmen var inte stum. Allt som oftast fanns det musiker i salongen (eller en grammofon) som levandegjorde bilderna på duken. Genom historien har det främst varit pianister, och det är också vanligast på Cinemateket. Men ibland är instrumenteringen en annan, och ibland får också en samtida ljudbild möta stumfilmen för att rekontextualisera den och för att få uppleva hur något händer i mötet mellan då och nu.

2014 genomförde Cinemateket projektet ”Sounds of Silence”, där samtida musiker komponerade och framförde ny musik till stumfilmer. I år återvänds denna rubrik till en sju dagar lång stumfilmsfestival, som anordnas tillsammans med EUNIC (European Union National Institutes for Culture) Stockholm. Musiker från Litauen, Polen, Tyskland, Ungern, Spanien, Ukraina och Frankrike kommer att ackompanjera varsin stumfilm. De flesta filmerna är regisserade av stora namn, som Mauritz Stiller, Alfred Hitchcock och Michael Curtiz, men filmerna kanske inte alltid är deras mest berömda. Det blir sju kvällar av spännande möten mellan kända och okända bilder och ljud, gammal film och ny musik, från hela Europa.

Festivalen genomförs i samarbete med EUNIC Stockholm, Litauens kulturattaché i Sverige, Finland och Danmark, med stöd från Litauiska Kulturinstitutet, Polska institutet i Stockholm, Goethe-Institut Schweden, Ungerns ambassad i Stockholm, Instituto Cervantes och Spaniens ambassad i Stockholm, Ukrainska institutet i Sverige och Institut français de Suède.

Kuraterat av Danial Brännström och Anders Annikas, i samarbete med respektive ambassad/institut.
Läs mer om temat

Skriv ut