Cinemateket
Blade Runner: The Final Cut

Blade Runner: The Final Cut

Originaltitel: Blade Runner: The Final Cut

Regi: Ridley Scott

Filmhuset - Bio Victor Lägg till i kalender

I en av filmhistoriens mest inflytelserika framtidsvisioner är Harrison Ford en trenchcoatklädd prisjägare – en så kallad ”blade runner” – som möter kärlek och replikanter i ett regnigt och smogfyllt Los Angeles.

”Minnen! Du talar om minnen.” Prisjägaren Richard Deckard (en så kallad blade runner som jagar androider kallade replikanter) försöker smälta det han hört från replikanternas skapare: doktor Eldon Tyrell. Den senare har gett sina ”änglar” ett förflutet i form av minnesimplantat – ett slags kudde för deras känslor. Allt för att förenkla kontrollen över dem.

Den filosofiska berättelsens utforskande av minne och identitet, framtida kolonialism och klimatförstörelse, har gjort Blade Runner till en ovanligt tidlös science fiction-film. Visionen av ett framtida Los Angeles där bilar svävar genom smog förbi neonskyltade skyskrapor blev stilbildande. Futuristen Syd Mead bidrog med det konceptuella arbete som i händerna på Ridley Scott, vid tiden mest känd för sina reklamfilmer, blev ett slags dystopisk uppdatering av efterkrigstidens deckarfilmer i klärobskyr. Blinkningarna till film noir gör sig även hörd i Vangelis musik, där melankolisk jazz – med inslag av ”världsmusik” som understryker filmens smältdegel – får nytt liv med elektroniska syntar.

”Scott föreställde sig filmen som en film noir som utspelades 40 år in i framtiden, komplett med femme fatales och detektiver i trenchcoats”, skriver Michael Schulman i sin gedigna genomgång av filmens historia för Vanity Fair. Medveten om vikten av världsbygge bad Scott manusförfattaren Hampton Fancher att skriva in fler exteriörer. ”Vad finns utanför fönstret, Hampton?”, undrade han.

Numera talar man ofta om Blade Runner som ett typexempel på tech noir (en term tagen från James Camerons Terminator från 1984, där en nattklubb heter just Tech Noir). Förutom spinoffer och uppföljare – serietidningar, en fristående tv-spelsuppföljare från 1997, Denis Villeneuves Blade Runner 2049 (2017) – har Scotts film satt tydliga avtryck på verk som Ghost in the Shell (1995), Dark City (1998) och Matrix (1999). (1)

Berättelsen är baserad på romanen Androidens drömmar från 1968 (med originaltiteln Do Androids Dream of Electric Sheep? men numera oftast utgiven under filmens titel). Där benämns Deckard aldrig som en blade runner, utan Hampton Fancher tog namnet från beatförfattaren William S. Burroughs kortroman Blade Runner (A Movie) (1979) – som i sin tur var ett treatment för en ofilmad adaption av Alan E. Noruses roman The Bladerunner (1974). Filmen var först tänkt att heta Dangerous Days, men filmbolaget tyckte att Blade Runner lät häftigare.

Produktionen var slitsam, dyr och publiken svek. Filmen levde vidare på midnattsvisningar och fick nytt liv på video. På laserdisc blev filmen en storsäljare, likaså på dvd och senare bluray. Den har levt vidare i olika versioner – med berättarröst, utan berättarröst, omklippt och omgjord med nya scener. Versionen från 2007, framtagen inför filmens 25-årsjubileum, med enhörningsdrömmen och allt våld återställt, är den enda som Ridley Scott har haft fullständig konstnärlig kontroll över.

Läs mer: Michael Schulman, ”The Battle for Blade Runner”, på Vanity Fair, vanityfair.com, 14 september 2017.

Filmfakta

Originaltitel: Blade Runner: The Final Cut
Regi: Ridley Scott
Medverkande: Harrison Ford, Rutger Hauer, Daryl Hannah, Sean Young
År: 1982/2007
Land: USA
Format: DCP 4K (digitaliserad)
Längd: 1 tim 57 min
Dialogspråk: engelska
Text: svensk text
Åldersgräns: Tillåten från 15 år
Läs mer om ”Blade Runner: The Final Cut” i Svensk Filmdatabas

Blade Runner: The Final Cut ingår i temat

Immemory – 53 filmer om minne

Vid sidan av Chris Marker, Andrej Tarkovskij, Marguerite Duras och Terrence Malick har många andra filmare utforskat den rörliga bildens relation till minne. Filmer från början av filmhistorien fram till nu. Dokumentärer, komedier och science fiction. Filmer från Iran, Brasilien och Thailand. Filmer av Alain Resnais, Ingmar Bergman och Agnès Varda. Filmer om att minnas och att glömma.
Läs mer om temat

Skriv ut

Ingår i Immemory – 53 filmer om minne