Night on Earth
Originaltitel: Night on Earth
Regi: Jim Jarmusch
Generationer, kulturer och temperament krockar med varandra under fem nattliga taxiresor i Los Angeles, New York, Paris, Rom och Helsingfors – den sistnämnda en hommage till Aki Kaurismäki. Storspel av bland andra Gena Rowlands, Isaach De Bankolé och Roberto Benigni, musik av Tom Waits.
Om Mystery Train är en episodfilm som knyts ihop av en gemensam plats är Night on Earth en episodfilm som knyts ihop av ett koncept – en taxifärd i fem olika städer, exakt samtidigt (men på grund av skilda tidszoner olika tidpunkter på kvällen/natten/morgonen). Natten på jorden är begränsad till USA (Los Angeles, New York) och Europa (Paris, Rom, Helsingfors), men Night on Earth är ändå Jarmuschs mest internationella film – ett sätt för Jarmusch att få arbeta med skådespelare han beundrade, utan att de skulle behöva samsas i ett och samma narrativ.
I Los Angeles plockar Winona Ryder upp rollsättaren Gena Rowlands, som i den unga taxichaffisen ser en opolerad diamant. I New York misslyckas Giancarlo Esposito få skjuts, tills östtyska ex-clownen Armin Mueller-Stahl dyker upp. Han kan knappt köra, Esposito sätter sig vid ratten och kulturkrocken mildras när de väl börjar prata.
I Paris möter vi Jarmuschs kanske hårdaste skildring av ett liv i exil. Isaach De Bankolés (i sin första av flera roller för Jarmusch) sammanbitna ivorian plockar upp två kamerunska affärsmän som skrävlar och hånar chauffören. Av stolthet slänger han ut dem – och plockar i stället upp en blind Béatrice Dalle, som får honom att inse att också han själv bär på fördomar.
Den italienska episoden är en komisk bagatell, där Roberto Benigni i högform biktar sig för en präst. I Helsingfors slutligen, utspelar sig en ömsint alkoholindränkt tragedi, med Matti Pellonpää som taxichaufför – en skådespelare och en spelplats som Jarmusch lånat från bröderna Kaurismäki. Jarmusch och Aki Kaurismäki jämförs ofta med varandra, och är ömsesidiga beundrare av varandras filmer. Två år tidigare hade Jarmusch passande nog gjort en cameo i Kaurismäkis Leningrad Cowboys Go America (1989).
Tom Waits bidrog med filmmusiken, och ytterligare ett mångårigt samarbete inleddes med David Lynchs filmfotograf Frederick Elmes.