
Close-Up
Originaltitel: Namay-e nazdik
Regi: Abbas Kiarostami
Skådespelare: Hossain Sabzian, Mohsen Makhmalbaf, Abbas Kiarostami
Abbas Kiarostami råkade läsa om fallet Sabzian i en tidning: en bedragare hade lurat en familj att han var den berömde iranske regissören Mohsen Makhmalbaf och kunde tänka sig ge dem roller i ett kommande projekt. På besök i fängelset övertalar Kiarostami Sabzian och därefter även familjen att spela sig själva i en filmad rekonstruktion av händelsen. Stundtals känns det omöjligt att skilja mellan fiktion och dokumentär eller mellan sanning och lögn, vilket gjorde att kritiker gjorde jämförelser med Orson Welles filmer. Under berättelsens lopp kommer man som åskådare också tvingas omvärdera vilken av parterna som är ond eller god, vem som är bedragare och vem som är bedragen.
Titeln är ett av alla självreflexiva inslag i filmen och betonar det som Kiarostami anser vara en av konstens viktigaste uppgifter: att komma nära människan och individen, vilket bekräftas av närbilderna på Sabzian när han vittnar under rättegången. Det är paradoxalt att en regissör som sällan hänvisar till andra filmer och till filmhistorien (tänk motsatsen till Martin Scorsese) skapat den ultimata hyllningen till cinefilen. Cahiers du Cinéma utnämnde Close-Up till en av 1990-talets bästa filmer.
Nema-ye nazdik. 1990, Iran, 1 tim 38 min, farsi, engelsk text, digital kopia, tillåten från 15 år. Visningsmaterial från Tamasa.
Läs mer om ”Close-Up” i Svensk Filmdatabas
Close-Up ingår i temat
Människan: Abbas Kiarostami
- Människan - en fix idé
Som den starkast lysande stjärnan inom iranska nya vågen tog Abbas Kiarostami världen med storm under 1990-talet. Landets hårda censur gjorde att han inte kunde skildra samhället direkt. I stället undersöker hans filmer den enskilda människan, oförglömliga rollfigurer som genom sin fasta beslutsamhet att nå ett bestämt mål tillfälligt lyckas undgå systemets stränga regelverk.