
Antichrist
Originaltitel: Antichrist
Regi: Lars von Trier
Skådespelare: Willem Dafoe, Charlotte Gainsbourg
Naturen är Satans kyrka och kvinnan hans hantlangare. Frågor på det? Efter att ha förlorat sin son i en reklamvacker, svartvit prolog - där Händels Lascia ch'io pianga-aria smälts samman med snöfall, torktumlande kläders dans, sexuell penetration och barnets fall från ett fönster - drabbas "Hon" (Charlotte Gainsbourg) av förlamande panikångest och skuld varpå "Han" (Willem Dafoe) övertalar henne att dumpa medicinerna och låta honom behandla henne med kognitiv terapi. Självklart i deras stuga djupt inne i en vild skog.
Antichrist skrevs i många versioner under von Triers djupaste depression när han fördjupade sig i modern japansk skräckfilm, romantikens måleri och omfattande research kring kvinnans ondska. Men här finns också stämningar från regissörens tidigaste kortfilmer och otäcka detaljer ur en roman han skrev i tjugoårsåldern om en förförisk häxa.
Det råder dock ingen tvekan om att det är "häxan", Gainsbourg, som är Lars von Triers alter ego i dramat. Filmen är ett vilt, våldsamt och visionärt försvar mot patriarkalt förtryck; mot hela den förnuftbaserade människosyn som förnekar alla krafter utanför människans kontroll och söker "harmoni" i en värld där alla äter alla och allt ska dö.
Antichrist. 2009, Danmark, Tyskland, Frankrike, 1 tim 49 min, engelska, svensk text, 35 mm, tillåten från 15 år. Visningsmaterial från Svenska Filminstitutet.
Visningen sker i samarbete med Norden på film, en kostnadsfri sajt lanserat av Danska Filminstitutet (i samarbete med Svenska Filminstitutet och Nasjonalbiblioteket i Norge) där man kan dyka ner i nordisk historia och se film från de respektive länderna. Norden på film fokuserar på Nordens gemensamma språk- och kulturarv och innefattar, utöver själva sajten, ett samarbete mellan cinemateken i Danmark, Norge och Sverige.
Läs mer om ”Antichrist” i Svensk Filmdatabas
Antichrist ingår i temat
Människan: Lars von Trier
- Inget mänskligt är mig främmande
Civilisationens fernissa är tunn och människan förblir en best. Det låter Lars von Trier oss aldrig glömma. Som ett enträget tryffelsvin har han i över fyrtio år bökat fram allt det vi inte vill kännas vid: det förträngdas svarta guld. Sen serverar han sina obekväma fynd i innovativa, lika attraktiva som obehagliga anrättningar som man mot bättre vetande inte kan låta bli att stoppa i sig. "Provokatör" har blivit en lika etablerad del av hans namn som den fejkade adelstiteln, men han provocerar med hjärtat i halsgropen och aldrig utan att sätta sig själv på spel.