Om Cinemateket
Cinemateket är en del av Svenska Filminstitutet och har till uppgift att tillgängliggöra Filminstitutets samlingar, levandegöra filmhistorien och öka intresset för filmen som konstform.
Genom att kuratera Svenska Filminstitutets filmsamlingar kompletterat med film från andra arkivs samlingar och kommersiella aktörer bidrar Cinemateket till att öka kännedomen om och intresset för filmhistorien, och för filmen som konstform.
Filmen utgör en del av vårt kollektiva minne, såväl det globala som det nationella. En ökad förståelse för filmhistorien bidrar till en mer allsidig förståelse av vår gemensamma historia, och ger oss en möjlighet till att förstå oss själva och vår plats i tillvaron, samt öppnar upp möjligheter att ifrågasätta föreställda gemenskaper. Filmen, precis som alla andra konstarter, kan rasera invanda perspektiv och få oss att se och uppleva världen på nya sätt. Cinematekets program belyser delar av filmhistorien och erbjuder vägledning till filmens historia genom att visa allt från stora klassiker till smalare filmer och placera dem i filmhistoriska eller samhälleliga sammanhang.
Filminstitutets samlingar finns i Filmhuset i Stockholm där allmänheten ges möjlighet att ta del av filmhistorien i form av film, litteratur, affischer och bilder. På biograferna Capitol i Göteborg och Spegeln i Malmö visas ett urval ur Cinematekets program i Filmhuset, men det erbjuds också visningar särskilt arrangerade för Göteborg och Malmö.
Svenska Filminstitutet är medlem i FIAF, Fédération Internationale des Archives du Film. FIAF är en internationell sammanslutning av filmarkiv och cinematek som tillsammans arbetar med att bevara och tillgängliggöra världsfilmarvet. När FIAF bildades 1938 var det med fyra institutioner som medlemmar, idag finns det mer än 170 medlemmar från 75 olika länder. Genom FIAF har Cinemateket oumbärlig tillgång till världens viktigaste filmsamlingar – och även utländska Cinematek kan ta del av vårt eget digra filmarkiv! Läs mer på fiafnet.org.
Frågor och svar om Cinemateket
Antal visningar:
400 per år i Stockholm, med upp till 13 visningar i veckan.
60 per år i Göteborg, med 2 visningar i veckan.
30 per år i Malmö, med 1 visning i veckan.
Historik
Svenska Filminstitutet bildades 1963 och Cinemateket, eller Filmklubben som den då kallades, bildades året efter. Den allra första filmen som visades var Cirkus av Charles Chaplin, önskad av Ingmar Bergman.
Allt började 1933, då Svenska Filmsamfundet bildades. Arvet från stumfilmstiden skulle räddas, och den svenska filmen måste bli bättre.
Man ordnade debatter och seminarier, delade ut stipendier och priser, och la grunden till det som i dag är Filmarkivet: ett bibliotek och ett arkiv för manus, stillbilder, pressklipp och filmkopior. 1940 bytte samfundet namn till Filmhistoriska samlingarna.
1963 bildades Svenska Filminstitutet, resultatet av Harry Scheins idé att biografägarna skulle slippa nöjesskatten mot att 10 procent av biljettintäkterna gick till produktionen av svensk film (filmavtalet).
Filmhistoriska samlingarna donerades till Filminstitutet. I september 1964 började Filminstitutet Filmklubb, som i dag är Cinemateket, visa film i Z-salen i ABF-huset på Sveavägen, ovanpå jazzklubben Gyllene Cirkeln. Man hade också visningar på Moderna Museet.
Filmhuset invigdes 2 februari 1971. För att bevara samlingarna, byggde man under huset ett av de första klimatkontrollerade kylrummen för förvaring av film.
Till öppningsprogrammet i september 1964 hade fem svenska regissörer fått välja tre filmer var. I presentationen skriver Filmarkivets dåvarande chef Nils-Hugo Geber:
”I sin helhet fixerar programmet de divergerande riktlinjer efter vilka filmklubben kommer att bedriva sin visningsverksamhet i framtiden. Som ett första exempel på samarbete mellan filmklubben och filmens konstnärer är öppningsprogrammet löftesrikt. Var och en som känner behov av att följa den vita dukens öga mot världen och se dess visioner är välkomna till Filminstitutets filmklubb.”
Den allra första filmen som visades på Filmklubben var Charlie Chaplins Cirkus, tisdag 15 september 1964. Bland övriga filmer fanns bl.a. C i uppförande av Jean Vigo, Erotikon av Mauritz Stiller och Blodets tron av Akira Kurosawa.
I Göteborg startade Cinemateket hösten 1967. En gång i veckan visades det film i en av hörsalarna på Stadsbiblioteket och först ut, 20 september, var Norrtullsligan av Göteborgsregissören Per Lindberg. Första programmet fokuserade bl.a. på italiensk neorealism, Disney, bulgarisk film och politik.
Det dröjde ända till 1988 innan Malmö fick ta del av Cinemateket. 31 oktober visades Elia Kazans Linje Lusta på Spegeln och där har Cinemateket huserat sedan dess. Samma höst visades en rad andra Marlon Brando-filmer, men även Jean Renoir, Michelangelo Antonioni och Victor Sjöström.
Biografer
Victor och Mauritz
Måndag till söndag visar vi film i Filmhusets biografer. Antal platser i Bio Victor: 350. Antal platser i Bio Mauritz: 130. Filmhuset ligger vid Gärdet. Du tar dig hit med buss 72 och 76 till Filmhuset, buss 1 och 4 till Värtavägen eller buss 67 och t-bana till Karlaplan. Adress: Borgvägen 1 och 3.
Kassan i Filmhuset, där du köper förmånskort och biljetter, öppnar en timme före dagens första
föreställning.
Cinemateket har gästats av en rad storheter genom åren. För att nämna några:
Jane Campion
Pier Paolo Pasolini
Marguerite Duras
Michelangelo Antonioni
Jacques Tati
Claire Denis
Roman Polanski
Tim Burton
Josef von Sternberg
Elia Kazan
Sam Peckinpah
Eugène Ionesco
Lindsay Anderson
Bernardo Bertolucci
Todd Haynes
Catherine Deneuve
Andrej Tarkovskij
Rosa von Praunheim
Ettore Scola
Margarethe von Trotta
Terry Gilliam
John Sayles
Atom Egoyan
Jessica Hausner
Aki Kaurismäki
David Cronenberg
Jane Fonda
David Fincher
Agnès Varda
Naomi Kawase
Souleymane Cissé
Publicerad 29 maj 2024