Cinemateket
En av Filmhusets analoga filmprojektorer. Foto: Christopher Mair

Om Cinemateket

Byt sida

 

Cinemateket är en del av Svenska Filminstitutet och har från regeringen uppdraget att levandegöra filmhistorien genom visning och kontextualisering av film. På Cinemateket får du tillgång till hela filmhistorien, från stumfilm med pianoackompanjemang till film som är så ny att den ännu inte har nått svenska biografer.

Vi bjuder in filmare och filmkännare som introducerar filmerna i vårt program, vi visar unika retrospektiver, fördjupande temaserier, nyrestaurerade klassiker och våra besökares mest önskade filmer, i samarbete med svenska och utländska festivaler och filmarkiv.

Filminstitutet är medlem i Fédèration Internationale des Archives du Film (FIAF), en internationell sammanslutning av filmarkiv och cinematek som tillsammans arbetar för att bevara och tillgängliggöra filmarvet.

Cinemateket visar film i Filmhuset och på Zita i Stockholm, på Capitol i Göteborg och på Spegeln i Malmö. Under rubriken Cinemateket c/o visar vi även film i andra städer. Från och med hösten 2018 kommer Cinemateket regelbundet arrangera filmhistoriska workshops och filmvisningar för skolor.

Programmet ska innehålla något för alla filmentusiaster, både de som har sett det mesta och dem som just upptäckt den rika filmhistorien.

Antal visningar:
400 per år i Stockholm, med upp till 13 visningar i veckan.
60 per år i Göteborg, med 2 visningar i veckan.
30 per år i Malmö, med 1 visning i veckan.
100 per år i Cinemateket c/o. Läs mer!

En internationell angelägenhet

Fédération Internationale des Archives du Film (FIAF) är en internationell sammanslutning av filmarkiv och cinematek som tillsammans arbetar med att bevara och tillgängliggöra världsfilmarvet. När FIAF bildades 1938 var det med fyra institutioner som medlemmar, idag finns det mer än 150 medlemmar från 77 olika länder. Genom FIAF har Cinemateket oumbärlig tillgång till världens viktigaste filmsamlingar – och även utländska Cinematek kan ta del av vårt eget digra filmarkiv!

Historik

Svenska Filminstitutet bildades 1963 och Cinemateket, eller Filmklubben som den då kallades, bildades året efter. Den allra första filmen som visades var Cirkus av Charles Chaplin, önskad av Ingmar Bergman.

Allt började 1933, då Svenska Filmsamfundet bildades. Arvet från stumfilmstiden skulle räddas, och den svenska filmen måste bli bättre.

Man ordnade debatter och seminarier, delade ut stipendier och priser, och la grunden till det som i dag är Filmarkivet: ett bibliotek och ett arkiv för manus, stillbilder, pressklipp och filmkopior. 1940 bytte samfundet namn till Filmhistoriska samlingarna.

1963 bildades Svenska Filminstitutet, resultatet av Harry Scheins idé att biografägarna skulle slippa nöjesskatten mot att 10 procent av biljettintäkterna gick till produktionen av svensk film (filmavtalet).

Filmhistoriska samlingarna donerades till Filminstitutet. I september 1964 började Filminstitutet Filmklubb, som i dag är Cinemateket, visa film i Z-salen i ABF-huset på Sveavägen, ovanpå jazzklubben Gyllene Cirkeln. Man hade också visningar på Moderna Museet.

Filmhuset invigdes 1970. För att bevara samlingarna, byggde man under huset ett av de första klimatkontrollerade kylrummen för förvaring av film.

Till öppningsprogrammet i september 1964 hade fem svenska regissörer fått välja tre filmer var. I presentationen skriver Filmarkivets dåvarande chef Nils-Hugo Geber:

”I sin helhet fixerar programmet de divergerande riktlinjer efter vilka filmklubben kommer att bedriva sin visningsverksamhet i framtiden. Som ett första exempel på samarbete mellan filmklubben och filmens konstnärer är öppningsprogrammet löftesrikt. Var och en som känner behov av att följa den vita dukens öga mot världen och se dess visioner är välkomna till Filminstitutets filmklubb.”

Den allra första filmen som visades på Filmklubben var Charlie Chaplins Cirkus, tisdag 15 september 1964. Bland övriga filmer fanns bl.a. C i uppförande av Jean Vigo, Erotikon av Mauritz Stiller och Blodets tron av Akira Kurosawa.

I Göteborg startade Cinemateket hösten 1967. En gång i veckan visades det film i en av hörsalarna på Stadsbiblioteket och först ut, 20 september, var Norrtullsligan av Göteborgsregissören Per Lindberg. Första programmet fokuserade bl.a. på italiensk neorealism, Disney, bulgarisk film och politik.

Det dröjde ända till 1988 innan Malmö fick ta del av Cinemateket. 31 oktober visades Elia Kazans Linje Lusta på Spegeln och där har Cinemateket huserat sedan dess. Samma höst visades en rad andra Marlon Brando-filmer, men även Jean Renoir, Michelangelo Antonioni och Victor Sjöström.

Biografer

Victor och Mauritz

Tisdag till söndag visar vi film i Filmhusets biografer. Antal
platser i Bio Victor: 364. Antal platser i Bio Mauritz: 130.Filmhuset ligger vid Gärdet. Du tar dig hit med buss 72 och 76 till Filmhuset, buss 1 och 4 till Värtavägen eller buss 67 och t-bana till Karlaplan. Adress: Borgvägen 1 och 3.

Kassan i Filmhuset, där du köper förmånskort och biljetter till
visningarna i Filmhuset, öppnar en timme före dagens första
föreställning. Biljetter till Zita säljs endast på Zita.

Zita

Varje måndag klockan 18.30 visar vi film i salong 1 på Zita (140 platser). Du tar dig enklast hit med t-bana till Östermalmstorg. Adress: Birger Jarlsgatan 37. Kassan öppnar alltid 30 minuter innan dagens första visning. Här kan du köpa förmånskort och biljetter till måndagsvisningarna. Du kan även köpa ordinarie biljetter till våra visningar på Zita på zita.se.

 

Skriv ut