Cinemateket

John M. Stahl

Han kallades ”melodramens mästare”, regisserade över fyrtio filmer mellan 1914 och 1949 (varav en fjärdedel gått förlorade), startade egen studio, var med och grundade Amerikanska filmakademin som delar ut Oscarstatyetter, jobbade åt alla de stora Hollywoodbolagen och med de allra största stjärnorna. Men idag är John M. Stahl mest känd för att Douglas Sirk gjorde nyinspelningar av tre av hans filmer, vilka i sin tur inspirerat filmskapare som Rainer Werner Fassbinder och Todd Haynes.
Stahl började som skådespelare, inte en särskilt lyckad sådan, innan han satte sig i regissörsstolen och gjorde 20 filmer under stumfilmseran. Men det var med ljudfilmen han kom till sin rätt – märkligt nog genom att lämna saker osagda och låta känslor komma fram i bild snarare än i dialog. Han gjorde filmer som slentrianmässigt kallades ”kvinnofilmer”, med kvinnor i centrum gjorda för en kvinnlig publik. Han fick Hollywoodstjärnor att verka mänskliga och skådespelerskorna stod på kö för att medverka.
Vår retrospektiv om åtta filmer med Stahls filmer visar delar ur ett mångsidigt konstnärskap, från stumfilmsmelodramen Memory Lane (1926) till den färgsprakande noirfilmen Min är hämnden (1945) som gav dess huvudrollsinnehaverska Gene Tierney en Oscarnominering.

Text: Danial Brännström

Läs mer: Bruce Babington och Charles Barr (red.), The Call of the Heart: John M. Stahl and Hollywood Melodrama (Indiana University Press, 2018)