Cinemateket

Anocha Suwichakornpong

”Min relation till film är väldigt självreflexiv”, har Anocha Suwichakornpong sagt. ”Film har, på vissa sätt, tagit över allt i mitt liv.” Dikt och verklighet tycks också ständigt trassla ihop sig på de mest drömlika vis i hennes filmer. Många av dem handlar om just film – framför allt om skapandet av dem. Sedan hon gick ut Columbia Universitys filmprogram med examensprojektet Graceland, som visades på filmfestivalen i Cannes, har hon allt mer intresserat sig för metafiktiva utforskningar av historieskrivning. Inte minst historien om hennes hemland Thailand. Som när den politiska samtidshistorien smyger fram i Rotterdamprisade långfilmsdebuten Sparven, eller som nu senast i hybridfilmen Krabi, 2562 – regisserad i samarbete med den brittiska experimentfilmaren Ben Rivers – där hon tar sig an lokala myter för att nyansera vykortsvyn av turistorten Krabi.

Hon har beskrivit film som en ”inspelningsmaskin för minne och historia”. Men hur spelar man in minnen av det som andra försökt förtränga? Och hur kan maskinen fånga historiska händelser som länge mörklagts? Som den massaker som inträffade 1976 vid Thammasatuniversitetet i Bangkok, efter veckor av studentprotester mot att den före detta militära diktatorn Thanom Kittikachorn återvänt till Thailand. Än i dag är det oklart hur många som avrättades av statsstyrkor och paramilitära grupper ur extremhögern. Anocha föddes samma år som tragedin utspelades, men det var inte förrän i vuxen ålder hon riktigt fick upp ögonen för det mörka kapitel som saknades i skolböckerna. Med sin långfilm Vid mörkrets inbrott försöker hon belysa detta svarta hål.

Hon rör sig ofta däromkring. Runt luckorna, glappen och mellanrummen. Smidigt och sömlöst navigerar hon mellan sjok av fakta och fiktion, där det inte alltid är så lätt att se vad som är vad. Överväldigande massor till trots lyckas hon med poetisk skärpa alltid hitta sprickor som släpper in avslöjande ljus.

Text: Sebastian Lindvall

Lästips: Paul Dallas, ”Anocha Suwichakornpong on Cinema, History, Ruptures and Non-Places”, Extra Extra nr. 12 (2019).