Människan: Utomjordiskt - Rymdresor på film

När det stora svarta breder ut sig på vita duken väcks frågor om människans ursprung, utomjordiskt liv och universums ordning. Rymdfilmer har ända sedan Georges Méliès Resan till månen (1902) gjort det möjligt för massan att utforska rymden och eggat fantasin, men hur står sig fiktionen mot forskningen? Häng med i vår när Cinemateket, i samarbete med Rymdstyrelsen, tar sikte på stjärnorna.

Det här är inte första gången som Cinemateket utforskar rymden i retrospektivt format. Redan 2019 programsattes "Till oändligheten: Rymden på film", med fokus på rymden som filmisk skådeplats, medan uppföljarserien "De kom till Tellus - Utomjordiska besökare på film" lyfte fram filmer där utomjordingar anländer till vår kära hemplanet.

Resan är målet, brukar det heta. Gäller detsamma när vi lämnar moder jords atmosfär? Efterkrigstidens rymdkapplöpning mellan USA och Sovjetunionen framställde himlavalvet som det väldiga territoriet bortom alla yttre gränser: en otingad arena, vidöppen för mänsklig erövring. 1967 avslutades "stjärnornas krig" med rymdfördraget, ett internationellt avtal som reglerar de rättsliga spelreglerna och slår fast att utforskningen av yttre rymden ska ske "för hela mänskligheten".

Tesla-grundaren och X-ägaren Elon Musk, en av världens rikaste människor, har genom sitt företag SpaceX accelererat utvecklingen för privat rymdfart och personligen uttryckt en önskan om att kolonisera Mars. Han är bara en av många som drömt om att resa till månen (hur många barn har inte haft astronaut som drömyrke?) - en dröm som sedan konstartens barndom tagit sig vitt skilda uttryck på film. I samarbete med Rymdstyrelsen har vi bjudit in en rad experter för att plocka fram teleskopet, titta närmare på ett axplock filmer, tyda dess stjärnbilder och begrunda människan i relation till det utomjordiska.  

Kuraterat av Sebastian Lindvall

Retrospektiven genomförs i samarbete med Rymdstyrelsen.