Sverige kämpar - Aktion, motstånd, hopp

Hur kommer det sig att människan demonstrerar och gör uppror? När individer ser något fel i samhället, exempelvis orättvisor av olika slag, börjar de engagera sig i politiska frågor. Efter ett tag märker de att också andra befinner sig i samma läge och organiserar sig tillsammans. Man är inte nöjd med sakers tillstånd och vill göra sin röst hörd - kollektivet reser sig.

Genom åren har filmer skildrat otaliga demonstrationer och revolutioner. Bilderna bär på gester och rörelser som är gemensamma för många av dessa kamper. I Kamrater, motståndaren är välorganiserad (1970) säger en man som sitter i strejkkommittén på ett möte: "Jag är så förbannad så jag kan inte sitta, jag är tvungen att stå upp". Svenskans "resning" hänvisar liksom engelskans "uprising" och franskans "soulèvement" till att man ställer sig upp. Man gör revolt när man är missnöjd med de rådande omständigheterna. När livets börda blir för tung måste man trotsa gravitationen genom att resa sig upp.

Andra gester vanliga i uppror är den upplyfta handen med knuten näve som kan ses i händelserna som skildras i Den vita sporten (1968). I denna kollektivfilm om protesterna inför Davis Cupmatchen i tennis mellan Sverige och Rhodesia i Båstad säger några unga demonstranter att det finns ytterst få kanaler där de kan få fram det de vill ha sagt. Under 1900-talet och långt innan sociala medier blev filmen massornas konstform där de lägre klasserna och marginaliserade kunde ge uttryck åt sina åsikter. Film blev ett medium som var till för alla och inte förbehållen en politisk och ekonomisk maktelit.

Historiskt tillhör Sverige inte de länder (som till exempel Frankrike) där folk demonstrerar på gatorna så fort de är missnöjda med något, hur litet det än må vara. Men det har funnits tidpunkter där det har varit mer förekommande att gå ut och protestera, och även att visa sitt motstånd. Med uppkomsten av nyare och lättare filmutrustning (både på bild- och ljudsidan) under 1960-talet kunde filmskapare bege sig ut på gatorna och spela in olika protester. Därför är det inte så märkligt att flera av titlarna i serien "Sverige kämpar" är hämtade från perioden 1968 - 1978. I kölvattnet av händelser som maj 1968 i Frankrike och protesterna mot Vietnamkriget i många västländer uppmuntrade samhällsklimatet ungdomar och arbetare att ta till kamp och engagera sig i olika politiska frågor. Det är värt att ha i åtanke när demonstrationer och uppror i vår egen samtid inte alltid känns lika självklara och dessutom ibland förbjuds, även i demokratiska länder.

"Sverige kämpar" behandlar inte enbart den kollektiva uppresningen mot makten. Serien innehåller även Peter Weiss Hägringen (1959) som visar den enskilde individens försök att hitta en plats i den moderna staden. Vi ser hur huvudpersonen ständigt försöker finna meningen med tillvaron eller få ett jobb, men gång på gång blir aviserad. I Stefan Jarls Naturens hämnd (1983) är det djuren och naturen som för en kamp mot människors sätt att leva. Hur vi förpestar och förgiftar vår närmiljö och hur det i slutändan slår tillbaka mot oss själva. Andra filmer i programmet berör bland annat olika etniska och sexuella minoriteter som, oftast i det dolda, stridit mot det samhälle som exkluderat dem.