
Gustaf Molander - svensk films drömfabrikör
Gustaf Molander gjorde närmare 70 filmer under ett drygt halvsekel, och hans karriär som filmregissör följer den svenska filmens utveckling från stumfilmstidens pionjärår till den omläggning av filmpolitiken som ledde fram till Filminstitutets tillblivelse i mitten av 1960-talet. Under hösten 2022 kommer vi hylla Gustaf Molanders långa karriär inom våra verksamheter; Filmarkivet.se, Cinemateket och Filminstitutets Distribution.
Gustaf Molander skrev manus till Terje Vigen (Sjöström, 1917), som blev startskottet för den svenska stumfilmens guldålder, och regisserade dess epilog Ingmarsarvet (1925). Som en av få regissörer klarade han galant övergången till ljudfilmen, och Intermezzo (1936) och En kvinnas ansikte (1938) hör till ljuspunkterna under 1930-talet. Under 40-talet var han kanske den svenska filmare som bäst kommenterade världskriget och dess efterdyningar i filmer som Det brinner en eld (1943) och Kärleken segrar (1949). Efter samarbeten med en ung Ingmar Bergman, då Molander regisserade dennes manus till Kvinna utan ansikte (1947) och Frånskild (1951), gjorde han senare under 50-talet nyfilmatiseringar av stumfilmsklassiker i färg och cinemascopeformat som ett svar på televisionens ankomst. Molanders sista film blev Smycket, det mest lyckade bidraget till episodfilmen Stimulantia (1967).
Som regissör var Molander verksam i de flesta genrer, och gjorde såväl fars och eleganta salongskomedier som dramer, historiska kostymfilmer och barn- och ungdomsfilm. Han samarbetade med sin samtids bästa filmfotografer som Julius Jaenzon, Gösta Roosling, Gunnar Fischer och framför allt Åke Dahlqvist, och hans filmatiseringar av litterära förlagor av Selma Lagerlöf och Kaj Munk (Ordet, 1943 och Kärlek, 1952) hör till hans främsta verk.
Men mer än något annat är Molander skådespelarnas regissör, och kanske framför allt skådespelerskornas. Han lanserade Ingrid Bergman, och de sex filmer de gjorde tillsammans under 1930-talet banade vägen för hennes internationella karriär. Han gav Ingrid Thulin hennes första stora roll redan på 1940-talet, han utnyttjade Eva Dahlbecks talang som komedienn i Fästmö uthyres (1950) flera år före hennes motsvarande roller i Bergmans 50-talskomedier, och han lät en ung Harriet Andersson spela tonåring arbetarflicka i Trots (1952), året innan hon gjorde en liknande roll i Sommaren med Monika. Inga Tidblad och Gunn Wållgren hör till de andra skådespelerskor som gjorde några av sina bästa rollprestationer i filmer regisserade av Molander.
En så omfattande filmografi som Molanders innehåller både toppar och dalar, men han gjorde minnesvärda och bestående filmer i varje decennium under ett halvsekel, och om man räknar in hans gärning som manusförfattare under 1910-talet så skapade Molander framstående verk under sex decennier; ett omfång som internationellt endast motsvaras av Fritz Lang, Alfred Hitchcock och några få andra filmskapare.
Jon Wengström, Senior curator, Filmarvet 2022
För mer information om hur du hittar respektive verksamhets program om Gustaf Molander se länkar nedan.
Publicerad 17 augusti 2022