Jörgen Gren - mitt i den digitala inre marknaden

Jörgen Gren började arbeta i Bryssel redan innan Sverige blev EU-medlem, som praktikant på kommissionen i början av 1990-talet. Sedan dess har han hunnit med allt från transportfrågor till regionalpolitik, arbetat för det svenska ordförandeskapet och varit enhetschef för EU:s digitala agenda. De digitala frågorna har funnits med länge och idag är han kabinettsmedlem hos kommissionens vice ordförande Andrus Ansip, som ansvarar för genomförandet av den digitala inre marknaden.

De senaste åren har präglats av ett intensivt arbete med den digitala inre marknaden och kommissionen hoppas ha alla centrala beslut på plats under 2018.
– Om vi inte är konkurrenskraftiga och ger våra företag möjlighet att arbeta digitalt inom den inre marknaden så förlorar vi tillväxt och jobbmöjligheter. Det har varit ett starkt politiskt driv för att få fram förslag med hög kvalitet. De digitala frågorna är som ett höghastighetståg, de väntar inte på att vi funderar. Men å andra sidan så får det oerhörda effekter om något blir fel, så vi måste lägga genomtänkta förslag, säger Jörgen Gren.

Kring årsskiftet 2016/17 hade kommissionen lagt fram förslag för de 16 områden som pekats ut som prioriterade, och de berör en mängd samhällssektorer – de kulturella och kreativa sektorerna är bara en del av allt som påverkas. Målet är skapa en öppen inre digital marknad, i likhet med hur EU för att öka handeln avskaffat tullar och avgifter på fysiska varor. I maj publicerades en halvtidsrapport om arbetet, och kommissionens förslag går nu vidare till rådet och Europaparlamentet.

Några är redan klubbade, som roamingreglerna vilka gör att man från och med juni 2017 ringer från sin telefon utan extra avgifter om man är i ett annat EU-land. Ett annat taget beslut är bärbarhet av innehåll, eller portabilitetsreglerna som de också kallas. Detta innebär att man från 2018 kommer att kunna fortsätta titta på sina betalda streamingtjänster för film, musik med mera när man är utomlands.
– Ett av de stora problemen för kreatörerna är att få människor att betala för sin konsumtion. Det vi ser är att man gör det när man får bra lagliga alternativ, säger Jörgen Gren.
– Men vi kan inte släppa allt fritt, det finns en affärsmodell där under. Våra förslag tar inte bort den modellen på något sätt. Det är ett av de stora missförstånden att vi skulle vilja det. Möjligheterna att sälja till olika territorier förvinner inte.

För kultursektorn tror Jörgen Gren att de största konsekvenserna av den digitala inre marknaden blir att den illegala nedladdningen minskar, att kreatörer får bättre ersättning och att utbudet ökar.
– Vi vill dubbla mängden innehåll för våra konsumenter när de exempelvis vill ta del av TV-program från andra länder. Idag är detta utbud väldigt lågt. Och det ger större inkomstmöjligheter för kreatörerrna.

Kommissionens förslag på upphovsrättsområdet är särskilt aktuella för de kulturella och kreativa sektorerna. Flera förslag har väckt kritik från exempelvis filmbranschen, som menar att möjligheten att som idag sälja verk till olika geografiska områden är nödvändig för intäkter som bidrar till nya produktioner. Nu har böcker, musik och audiovisuellt material undantagits från det omdebatterade förbudet mot geoblockering, men andra debattfrågor finns kvar.

Jörgen Gren berättar att han träffat hundratals representanter för den audiovisuella sektorn sedan arbetet startade för två år sedan.
– Branschorganisationer har varit väldigt aktiva, men vi försöker förklara att det inte handlar om att slå undan benen på någon. Utan att ackompanjera industrin mot en digital realitet. Till syvende och sist vill vi samma sak: få människor att välja legala vägar för att ta del av kultur och innehåll. Och vi tror att vi enbart kan göra detta om branschen ger tillgång till material på ett bra sätt, och gärna över gränserna. Då tror vi att pirateri och annat olagligt och halvolagligt sätt att ta del av kultur kommer att bli mindre intressant. För fem år sedan laddade 75–80 procent musik ner illegalt i Norge, idag är det 4–5 procent. Vad är skillnaden? Jo, att lagligt utbud finns på ett bra sätt till bra pris.